Söndag

23 oktober, 2011, 7:36 i Familjeliv

Har lidit av en M Y C K E T långsam dator på sistone och var häromdagen en millimeter från att klicka hem en helt ny. Men så ominstallerade vi alltihopa istället och nu är min älskade Lenovo SOM NY! Det är helt amazing.

Just nu skulle ni se oss, jag på en stol med Max i famnen och Elli på en stol bredvid. Halva skärmen har bloggen uppe, som jag skrive i med endast högran eftersom vänstran håller ett hårt grepp om Maximos flinka armar. Andra skärmhalvan visar Mickey Mouse Clubhouse på Youtube.

Nu ska vi dock stänga ner och slänga oss i ett gött badd så vi spenderar denna söndag rena och fräscha. Inte för att det lär räcka särskilt länge för Maximos, den lille grisen...

Lite intetsägande foto kanske, men tillåts inte sitta och leta upp något annat.

Pladderi pladdera...

14 oktober, 2011, 21:09 i Familjeliv

Vid sextiden låg jag med begynnande migrän i soffan och väntade på att Maximos skulle vakna från sin eftermiddagsnap. Han hade sovit sedan strax innan fem så jag tänkte att han nog skulle vakna när som helst. Aris gick tillbaka till hotellet för att jobba kvällsskift och Elli lekte lugnt uppe på sitt rum. "Tio minuter, bara tio minuter skulle vara så skönt..." tänkte jag och slöt ögonen. Men jag hade ingen ro i kroppen. Ungefär varannan minut kollade jag klockan, hjärnan gick på högvarv med allt från jobbplanering till inköpsmåsten till huset och uträkningar på hur mycket jag kan lägga undan till en vintersemester. Elli kom  ner och ville prata, hon prasslade med påsar vid mina öron och mina spända tinningar led. Jag reste mig till slut upp och tittade ut över det kaoslandskap som skulle föreställa ett hem. Vårt hem. Jag började misstänka varför jag hade spänningshuvudvärk, tyngden över tinningarna kom med stor säkerhet från diskberget, leksaksmyllret över golvet och högen med rentvätt som väntade på vikning uppe i sovrummet. Det var egentligen inte mer än en dryg haltimmes jobb sammanlagt, det såg liksom värre ut än det var, men, ni vet, vissa dagar orkar. Man. Bara. Inte.

Men så skickade söta Georgia ett meddelande om att hon ville komma på besök med Giorgos, Ellis gudfar, och det peppade mig. Klockan var halv sju och Maximos sov fortfarande. Jag tänkte att jag borde väcka honom om han ska kunna somna tillsammans med Elli vid halv tio. Ska bara fylla diskmaskinen först. Och röja lite. Och dammsuga. Och plocka undan lite på Ellis rum... Klockan 19.34 var jag klar och insåg att Maximos fortfarande sov. Inte ett knyst hade hörts från honom och det var ju skönt iofs att få städa lite utan en liten igel som hänger sig fast i ens byxben. Men det bådade inte så gott för min ensamkväll i soffan med Grey's Anatomy, M&M's och liggläge.

Jag väckte Maxen som såg mycket seg och trött ut. Vi gick ner, spelade lite musik, åt gröt och dansade och precis när jag ringde mamma för att prata bort en liten stund så kom äntligen Georgia och Giorgos. Fick lägga på innan jag ens sagt hej till mamma, men det gör inget, hon låg ändå i badet och njöt säkert mer av en tyst badstund än en sönderpratad dito.

Elli blev toklycklig över att se sin gudfar och Georgia och Max, som vanligtvis är lite reserverad gentemot folk han inte är van vid, följde efter Giorgos som en skugga under hela tiden de var här. Barnen fick sina försenade födelsedagspresenter, Giorgos fick tre glas whisky inför sin utekväll med grabbarna och jag fick en kaffe toppad med grädde och choklad. Georgia åt en kaka.

Vi skrattade mycket, som vi alltid gör i sällskap med varandra och kvällen bara försvann. Maximos var lite klängig, seg och gäspig nästan hela tiden vilket jag tyckte var lite märkligt efter en 2,5 timmes eftermiddagsnap. Nu är klockan tio och båda barnen sover. Aris ska gå ut med grabbarna och min kväll med Grey's Anatomy och liggläge är säkrad, M&M'sen är dock slut, men jag har en chokladcroissant som kan ta deras plats.

Just nu sitter jag här med min sista slurk kaffe i koppen, lite tända ljus i det rena hemmet och känner jag att ibland, ibland så har man lite extra tur. Min huvudvärk är förresten (såklart) borta.

Åh! Ett tips! Se Woody Allen's Midnight in Paris, alldeles ljuvlig film! Nästan i klass med Vicky Christina Barcelona, men bara nästan. Känner att en romantisk weekend i Paris inom snar framtid är en prioritering...

Elli leker med Max födelsedagspresenter och blir tvärsur om han kommer i närheten. Då gäller det att ta fram sina pedagogiska sidor, frklara och medla.

Eller muta.

En ensam helg i ett stenhus uppe i en obebodd by i bergen hade inte varit helt fel nu...

7 oktober, 2011, 11:17 i Barnen, Familjeliv

Elli blev sjuk under helgen och fick diagnosen strupkattar måndagmorgon. Då var hon helt hes, hostig och snörvlig. Hon fick mediciner och sjukpikade på måndagskvällen med feber. Under måndagen fick jag också veta att min pappa var oförklarligt yr och illamående och inlagd på sjukhus. Max fyllde 1 år på tisdagen. Elli fyllde fyra år på onsdagen och kändes frisk om man bortsåg från lite rethosta. Pappa fick åka hem från sjukhuset, yrseln berodde på en bugg med balanskristallerna i örat, vilket kommer att rätta till sig av sig självt med tiden. Max blev krasslig på onsdagkväll och under natten eskalerade has tillstånd i raketfart. Från kl. 2 på natten till kl. 6 på morgonen fick jag hålla honom sittande i min famn för att han skulle kunna andas ordentligt. Strupen var nästan helt igensvullen och han rosslade, hostade, grät och pep om vartannat. Sittande i min famn var enda sättet han kunde sova på. Torsdagmorgon fick han också diagnosen strupkatarr. Fler mediciner och en lång dag med en klänging ettåring i famnen. Idag är han mycket bättre, med rethosta som enda kvarvarande symtom.

Och Maxens gudmor från Aten har varit här hela veckan, vilket ju är kul, men också lite tidskrävande.

Här är stökigt hemma och jag ligger efter med min veckoplanering av jobb. Imorgon har vi kalas för barnen tillsammans med släkt och vänner. Ikväll är det föräldramöte på förskolan angående paraden den 28:e oktober som Elli ska delta i för allra första gången (!).

Jag måste baka tårta.

Man blir ju gråhårig för mindre alltså...

 

Hemlängtan...

26 september, 2011, 16:56 i Familjeliv

Min ljuvliga svägerska, Neyda, har gått över tiden ganska mycket med sin lilla bebis. Jag vet inte hur mycket, men det är många dagar. Jag sitter här på helspänn, undrar så när den lilla ska behaga komma ut (det är hyfsat säkert att det är en flicka). Det bubblar i magen på mig, och spritter i fingrarna lite, när jag skriver detta. Ett nytt liv ska födas - min brorsdotter! Åh vad jag längtar!

Tyvärr får jag ju varken se henne på nära håll, eller hålla henne i mn famn när hon är ny. Jag är för långt borta. Jag kollade precis på flygbiljetter hem en vecka i oktober, men jag har tyvärr inte riktigt råd och även om jag hade haft det så måste vi prioritera annat. Jag var ju dessutom hemma alldeles nyligen.

Men jag vill så gärna komma hem och vara med min familj, jag saknar mina bröder, min mamma och min pappa, alla fastrar, moster och deras familjer... och morfar såklart! Jag saknar till och med svenskt höstrusk. Tänk så mysigt med mröker, duggregn, strumpor och en liten mössa...

Kanske får satsa på att komma hem till jul trots att jag sa att det nog inte blir så. I alla fall om denna hemlängtan håller i sig.

Morgonrejset

19 september, 2011, 8:17 i Barnen, Familjeliv

Stora barnet har blivit väckt, druckit sin mjölk, tvättat sig, borstat sig, fått sina matlådor packade, packat sin väska och blivit ivägkörd till förskolan. Lilla barnet har vaknat, druckit sin mjölk, bajsat och kissat på golvet under en kort luftningssession, blivit duschad, torkad och påsatt blöja. Tvätten har vikts och ny har hängts och ytterligare ny har matats in i maskinen. Lilla barnet  har matats med frukost - macka och gröt. Disken har satts in i maskinen. Mamman har inte ens hunnit borsta tänderna. Men jag älskar ändå våra morgnar, alla är på så gott humör och det lyfter mig som annars är en något morgontrött person.

Idag var premiär för Max att äta macka till frukost, det var inte planerat men han blev så tydligt sotis på min macka så jag gav honom en som han glatt satt och mumsade på. Varje tugga han tog följdes av ett "acka". Jag vill ju gärna tro att han sa macka (jag upprepade själv ordet ungefär tusen gånger).

Nu är klockan kvart över nio och snart är det dags för den lille huliganen att ta sin förmiddagslur och då är det jobbdags för mamman. Fast först ska jag nog borsta tänderna.

En liten huligan uppe i Anidri village, på restaurangen "Sto Sxoleio".

Morgon på balkongen

10 september, 2011, 10:26 i Familjeliv, Grekland, Jο

Här sitter jag på den skuggiga balkongen och har ett bambufält rakt framför näsan, balkongdörren som leder in i huset till vänster och ett fält med skuttnade getter åt höger. Solen sviker från den aldrig svikande blå himlen, det är september men varmt som i augusti. Elli har sprungit med getägaren till fältet för att hjälpa honom att mata, mjölka och hålla ordning på alla djuren. Förutom getter finns det höns, kaniner och en hund där borta. Jag hör dem väl eftersom det är helt vindstilla idag, inte en pust tränger igenom luften som till på köpet är väldigt fuktig. Vad skönt det vore med en timmes regn...

Maximos vaknade klockan sju idag, från att ha somnat vid 23-tiden igår, så han blev trött snabbt. Nu, klockan halv tio, somnade han om. Jag ska utnyttja tiden till att jobba, prata en stund med mamma och eventuellt sopa upp alla kaksmulor från golvet i köket. Minsst två timmar kommer Maxen att sova nu och när han vaknar åker vi till stranden en stund tänkte jag. September är bästa månaden för stranden, vattnet är jättevarmt och solen inte riktigt lika brännhet som i juli och augusti. Fast det är varmt... det lossnar liksom inte riktigt.

Jag har kommit på mig själv med att redan längta efter vintern. Att kunna gå omkring påklädd i huset, utan att svettas ihjäl. När man hela tiden svettas och är matt av hettan så tappar man tålamodet så lätt, det är det som retar mig mest av allt när det gäller den grekiska hettan. Men jag borde inte klaga. På vintern längtar jag alltid efter september och livet är härligt egentligen. Men visst är det så med oss, att vi alltid fokuserar för mycket på det som inte är helt hundra..? Det borden man fan jobba på...

Malmöflickan som alltid längtade bort, som gjorde solen till sin symbol för allt gott och som redan som sextonåring visualiserade en framtid i en by på Kreta, långt innan det ens fanns någon verklighetsförankring i drömmen. Jag.

Det tog många månader, men nu har jag äntligen fixat blommor till köksfönstret! Vilken njutning...

Sommarbarn

26 augusti, 2011, 17:35 i Barnen, Familjeliv

Vi beställde ny kamera för några dagar sedan och idag kom den! Den verkar helt ok.

Jag passade på att fota mina små tottar när de sprang omkring nakna efter bus med vattenslangen i trädgården. De är ju tacksamma objekt, att säga annat vore att ljuga. Eventuellt att de tar det här med att posa på för lite stort allvar. Bara.

 

Sommar och sol...

25 augusti, 2011, 23:40 i Familjeliv, Grekland

Missinassen i ett blåsigt augustiPalle... Augusti är alltid full av turister, galna grekturister som har semester från sina jobb i de bullriga städerna. De tar sig ner till öarnas små paradisbyar för avslappning, strand, restaurangmiddagar och kaffepauser i skuggan. Grejen är att de inte finner mycket avslappning, och knappt några platser i någon skugga, under något parasoll eller på restaurangerna, för alla greker tar ut semester EXAKT samtidigt och drar med sig bullret till våra fina små byar. Man kommer knappt fram på de redan trånga små gatorna och hela byn dekoreras med bilar som vore de myror i en mystack. Det är faktiskt ganska vidrigt.

Nu har de flesta galna greker åkt tillbaka till sina bullriga städer och liv och vi börjar komma in i ett hyfsat lugn igen. Elli har sommarlov till mitten av september så jag har båda barnen hela dagarna och vi hittar på en massa skoj. Det är onekligen ganska utmattande, får jag erkänna, men mest mysigt ändå. De är så fina, mina små.

Idag var vi och badade, jag och Maximos, för Elli hade redan åkt med Aris farbror och hans (med Elli) jämnåriga dotter till en annan strand. Maxen är helt tokig i att bada och älskar att krypa omking som en liten vettvilling på stranden. Det är väldig tur att han har napp så att han inte stoppar i sig för mycket sand, för annars är det helt klart en av hans favoritsysslor just nu - att stoppa saker i munnen.

Elli i sin tur tjatar väldigt mycket om Sverige, att hon vill dit - NU på en gång! - och det är så svårt att förklara att det inte går så lätt. Hon vet ju att det tar tid att resa och det är liksom med i hennes beräkningar, men när jag säger att det också kostar en massa pengar så säger hon bara - Nej, det kostar inte mycket pengar, det kostar liiite pengar. Gulligt, men också lite hjärtknipande. Hon tycker att vår muntburk ju har jättemycket pengar i sig, vi kan ju bara ta dem!

Blogginspon står för övrigt på minus och jag hoppas att den kommer tillbaka snart.

Kram till er som orkar hålla er kvar!

Frid och fröjd

6 juli, 2011, 10:03 i Barnen, Familjeliv

Shame on me. Nästan två hela veckor utan ett enda inlägg här. Jag är så upptagen med att vara med familj (vilket har inkluderat mamma, moster Eva och kusin Albin sedan den 26:e), festa, äta vattenmelon och bara njuta skamligt mycket av sol, strand och sommar. Ni får förlåta mig.

Eva och Albin åkte hem i söndags och kvar är mamma. Vi åker sedan till Sverige tillsammans den 17:e och barnens pass är på väg. Jag längtar väldigt, det känns nästan pirrigt att åka hem denna gång, jag har aldrig varit borta från Sverige så här länge förr. Ett år. Men det blir nog så framöver, biljetterna är dyra och barnen besvärliga (skoja bara!). Pengar är dock en bristvara här i Grekland just nu, som ni kanske har hört?

Jag och Aris firade fyra år av äktenskap igår, vi bjöd hem vänner och familj och hade bbq ute i trädgården. Det var väldigt mysigt. Max var dock stentrött men fast besluten att hålla sig vaken tills festen var slut = mycket gnäll. Men jag har ju mamma här så vi kunde turas om, så skönt!

Just nu sover Maxen, Elli är på dagis och mamma moppar golven där uppe. Jag jobbar, men kände att en lite bloggavstickare var nödvändig.

Allt är fri och fröjd här, hoppas att ni på andra sidan skärmen också har det bra i sommaren!

1. Max och mamma äter nektarin. 2. Max imponerar på sin kompis Jano med att krypa. 3. Elli är vacker, vackrare, vackrast.

Klicka på bilderna!

Förberedelser

23 juni, 2011, 11:04 i Familjeliv

Jag har tagit tag i gästrummet idag. Sedan vi flyttade hit i december har vi haft gästrummet som förvarings/arbetsrum. Borrar har delat hylla med gamla fotoalbum och bråte har legat huller om buller överallt.

Men nu kommer ju mamma på söndag och vi hade bestämt att hon denna gång ska få bo hemma hos oss istället för på hotellet. Det blir lättare så tycker vi alla (utom möjligen A, men som ändå har fogat sig (!)).

Jag har hållt på hela förmiddagen, men det har gett resultat. Inte blir det mycket fria ytor att röra sig på, men det blir ett mysigt krypin för mamma, med en stor säng att vältra sig i. En fläkt får vi nog köpa, även om detta nog är husets svalaste rum (vilken tur för mamma!). Jag har lagt fina, broderade dukar i rummet som jag har fått av svärmor men aldrig använder. Mamma gillar sånt, så det passar bra.

På söndag kommer hon alltså, och hon är väldigt efterlängtar, allra mest av Elli som inte pratar om just något annat.

Har satt upp två foteon i rummet också, ett på mig som ettåring (nu ser jag hur sjukt lik Max är mig!) och ett på Elli. Måste gå och framkalla ett på Maxen också, så att det blir komplett. Kanske tar ett på lille brorsonen Alvincito också när jag ändå är igång...

« Föregående sida — Nästa sida »