Flyttar hem igen
Nej det handlar inte om att jag lämnar mitt älskade Kreta, så ni kan alla andas ut.
Jag har bestämt mig för att sluta blogga här på SOLO. Det har varit ett fint och spännande år, men efter att förälskelsen lade sig så försvann intresset, det blev aldrig någon bestående kärlek. Inspirationen och lusten att blogga alls är borta men jag hoppas att den kommer tillbaka om jag flyttar hem till mina gamla kvarter igen. Jag tänker i alla fall testa.
Nygamla bloggen finns alltså på
Tack för alla som hängt med under detta år och häng gärna med vidare!
3 kommentarer
Jogga!
Jag har ju varit ganska livrädd för det här med att jogga, springa, löpa, kuta eller vad ni nu föredrar att kalla det. I mitt liv har jag typ aldrig lyckats jogga eller springa i mer än 2 minuter innan jag fått ont i bröstet, halsen och lungorna och det känts som att mitt ansikte ska brinna upp. Har aldrig varit särskilt god kondition antagligen... Jag var alltid mycket bättre på 60 meter än 100 meter, och riktigt usel på 400 meter. Jag var grym på höjdhopp och längdhopp, men värdelös på att stöta kula och kasta med liten boll. Vad nu det har med saken att göra.
De senaste två veckorna har jag promenerat eller cyklat varje morgon i ca en timme, jag har dessutom deltagit i två aerobicspass. Idag kände jag för att inkludera lite jogging i min morgonpromenad och planerade för en tvåminutersjogg och två enminuterjogg under den timmeslånga promenaden. Jag hoppades att jag inte skulle bli alltför slut.
Så börjar jag att jogga, efter en liten stund kollar jag på mitt stoppur och ser att två minuter har gått, men jag känner mig inte det minsta trött! Så jag fortsätter och förundrar oerhört över mig själv. Efter tio minuters joggning på ojämn grusväg går jag över till gång igen trots att jag säkert hade kunna jogga ett par minuter till.
Tre omgångar körde jag, men den sista blev "bara" 7 minuter, så av 60 minuter så joggade jag alltså 27. Det är helt ofattbart, för det var så lätt! Jag var inte särskilt slut efteråt och hade säkert kunnat pressa mig till en 15- och två 12-minutare. Vad har hänt? Ärligt? Kan kondisen ha förbättrats så mycket bara genom promenader och motionscykling med väldigt lätt motstånd? Snacka om att jag känner mig peppad!
Tilläggas bör såklart att det inte är någon särskilt snabb jogg vi talar om, men ändå - jogg!
Nu är frågan, kan man jogga varje dag, eller bör man ha vilodagar?

Annons:
Karneval!
Stormvindar, regn och temperaturer under 5 grader. Var i hela helvetet är våren någonstans? Man flyttar väl inte till Kreta för att ha vinter ända in i mars månad?
Helgen som gick kantades av festligheter, det var karneval i byn och jag gick med Ellis klass i paraden - utklädd till clown. Precis så som jag vill visa upp mig för hela byn... eller inte. Hade Elli uppskattat att vara med i paraden själv så hade det varit helt ok, men hon hatade sin marionettkostym och tjatade hela paraden igenom om att få gå hem och byta till prinsessklänning. Jag lovade att om hon skötte sig den timme det tog att dansa genom byn så skulle hon både få byta om till prinsessa och köpa en heliumballong efteråt. Man ska inte underskatta mutornas kraft när det gäller barn... Jag bytte själv om genast kan jag säga. Det var en torr och solig dag som blev till en mycket kall och blåsig natt, men det regnade i alla fall inte.
Elli och Max fick sedan sova hos sin yaya och jag och Aris klädde ut oss (jag blev svart katt och Aris en galen sjöman med maoriinspirerad målning i ansiktet) och och gav oss ut på festligheterna i natten. Det var trångt och ovant att vistas ute (eller uppe överhuvudtaget) efter midnatt och vid tvåtiden gav jag upp. Så sjukt skönt det var att få krypa ner under täcket...
Elli, Artemis, Lefteris och Panajota. Det är många kostymer som cirkulerar under karnevalsveckorna...
Regn
Onsdag idag och regnet öser ner. I flera dagar har det varit ostadigt väder vilket har gjort att mina morgonpromenader har fått ställas in. Jag saknar dem något oerhört men trampar ihärdigt på svåger Vassilis motionscykel om morgnarna istället. Promenaderna brukar jag ge 60 minuter som passerar så snabbt som de vore 20, men på cykeln är jag uttråkad på gränsen till apati efter 40 minuter, men visst förbränner väl cykeln lite mer än promenaderna? Jag tänker att det bör gå på ett ut i alla fall. Benen är verkligen geleiga efteråt...
Regn innebär lugna hemmadagar, jag och Maximos skrotar runt, kollar på Musse Pigg, lagar mat och äter, leker en hel del, killar varandra och snackar en massa goja. Han är en mycket festlig prick, den där lille killen jag fått.
Nu tänkte jag försöka få lite texter skrivna, har varit alldeles för seg på jobbfronten den senaste tiden.
Bilder från en liten kvällspromenad med barnen från häromdagen.
3 kommentarerAnnons:
Det nya livet
Ännu en vecka som lider mot sitt slut, ja, det är bara en dryg timme kvar. Denna vecka har inneburit starten på mitt "nya liv", ett liv som kantas av dagliga morgonpromenader, ett begränsat (dock ej nollat) intag av sötsaker, samt en multivitamin tillsammans med frukosten varje morgon. Det har gått över all förväntan. Jag har insett (det tog bara 28 år) att om man fördelar sitt energiintag jämnt över dagen - med frukost, lunch, mellanmål och middag vid hyfsat regelbundna tider så dämpar man det där förbenade sötsuget ganska så rejält. Det är visst lite trist och kanske gör detta mig till en gråare person, men fördelarna verkar väga upp. Jag har inte varit såhär genuin pigg på länge... Dessutom unnar jag mig några mycket välsmakande bitar choklad varje dag. "Några bitar choklad" har alltid varit likställt med tortyr för mig - har jag inte fått äta tills det känts som att buken skulle sprängas så har jag inte varit tillfredsställd. Nu kan jag gå runt och vara sugen på märkliga saker som äpple, apelsin och morot - och vad jag kan njuta av en tallrik yoghurt med äpple!
Tyvärr har jag gått s mycket att hälarna är fulla med blåsor, det är ju inte så skönt så antagligen tvingas jag vila från promenaderna i några dagar. Men imorgon ska jag testa aerobics och det hoppas jag kunna göra i strumplästen. Jag har ett par sockiplast, det måste ju vara ultimat!
Vad vill jag då uppnå med detta?
Först och främst så vill jag skapa en hållbar livsstil där jag orkar springa och leka med barnen på stranden om somrarna. Där jag lockas att gå utanför huset när solen skiner, istället för att uggla vid datorn som en annan nörd. Där jag inte blir andfådd efter en halv kilometers promenad. Lite bättre kondis alltså - därav promenaderna. Kanske blir allt gående till lite jogging någon gång i framtiden, men en sak i taget. Jogging är jag långt ifrån redo för.
För det andra så vill jag bli av med fult fläbb och apelsinhud. Jag må kanske väga inom normalramarna, men jag behöver verkligen friska till kroppens tillstånd genom att tappa lite av fläsket. Jag har ett par favoritjeans som jag längtar efter att komma i igen. Jag ser mig själv göra tjolahoppsasteg genom hela sommaren i dem (förutom att det är för varmt att bära jeans på sommaren...). Att känna sig bekväm i bikini känns också som en prioritering när man nu har valt att bo i ett strandparadis.
Tredje orsaken är kanske allra viktigast... Om jag nu är så ur form vid 28 års ålder - hur är då formen vid 40, 50 och 60 år? Skrämmande tanke. Det är verkligen på tiden att genomföra denna livsstilsförändring.
Om två månader, dvs mitten på april, så räknar jag med att ha gått ner det jag vill (oh yes, I'm going slow, but steady) och fått upp flåset litegrann. Kanske börjar jag då styrketräna lite. Eller. Kanske. Jogga. (Hajens themesong spelas här).
Vad sommaren är underbar...




