På pricken

5 april, 2013, 13:05 i Kläder

Idag är jag en dalmatiner när jag är inomhus...

Och en magisk diskodalmatiner utomhus!

 

(Observera skinnjackan! Visserligen under en cape, men ändå. Vårtecken yäyäyäh!!!)

 

Filosofiska frågor en onsdagsmorgon

21 november, 2012, 15:58 i Personligt

Mötte upp moderedaktör-Annika klockan åtta imorse, för en pressfrulle på Din sko. Vi kollade på vårens skonyheter och jag hittade inget jag ville ha. Måste vara sjuk??? Fast sedan hittade jag kakorna och dem ville jag ha förstås. Mycket goda cakepops.

Men det här fick mig att fundera. Har mitt första missbruk (skor) bytt plats med mitt andra missbruk (allt som rör bakning)? Vad innebär i så fall detta för min självbild? När jag funderade insåg jag till exempel att jag inte köpt mer än ett par skor på hela hösten. Och det var ett par väldigt vettiga stövlar "utan för mycket klack"...?!!! Visserligen på grund av att den kategorin saknades i min skogarderob, men ändå! (Dessa stövlar är det, för övrigt. Som jag köpte efter att ha sett dessa bilder. Är en tönt.). Ska jag börja köpa "vettiga" skor nu? Och kommer jag att börja vandra runt i vandringskängor snart pga "det är så skönt att slippa skavsår"? Säga "Jag förstår inte hur du orkar" till tjejer med klack? Vem ÄR jag egentligen???????

Och viktigast av allt: Måste jag byta ut min tejphållare nu?

Jag tejpar med stil.

The living daylights

5 oktober, 2012, 14:42 i Skönhet

Fredagsmyser lite. Med varm choklad, cheesecake och ett par mysiga inneskor som jag tog hit för nån vecka sedan. Fredagspimpade naglarna också. Testade höstglittriga "The living daylights" från OPI. För att vara ett grovkornigt glitterlack tyckte jag att glitterprickarna kom ovanligt tätt, vilket förstås var skönt (när det gäller den här sortens glitter får man ofta sitta och försöka fiska upp dem en och en – tidsödande). Jag körde bara ett lager, ville inte ha den där täta glitterkänslan denna gång.

Förresten så kan jag inte rekommendera er att se "Savages". Inte för att jag tror att ni hade tänkt göra det ändå. Blake, hur snygg hon än må vara, är ingen vidare skådis och när man hade börjat komma över hennes irriterande dåliga berättarröst fanns det logiska luckor i berättelsen, omotiverade sexscener och pinsamma grepp att störa sig på istället. Och för er som ändå vill se den så läs inte mer nu. Måste nämligen få ventilera det faktum att Oliver Stone, som ändå vunnit flera Oscars, valde sig att använda sig av "Och så var allt bara en dröm"?! HAHAHA! Världens lamaste knep! Precis när man inte trodde att filmen kunde bli sämre liksom.

Asså den här cheesecaken är så sinnessjukt GOD! Kakorgasm.

 

Och med dom poetiska orden lämnar jag er.

Dagens detaljer

28 maj, 2012, 8:46 i Skönhet

Lilametallic ögonpenna (twist-up metallic eye pen i "Icy lilacs" från Isadora) på ögonen. Är egentligen ganska restriktiv med färg runt ögonen eftersom det ger mig så starka 2004-vibbar (när Make up stores glittriga eyeliners var en självklar del av varje partyoutfit) men ibland får man ju leva lite. Såhär ser starkt metallic blir den i annan vinkel:

Men som om det inte vore nog matchar jag med ett par skor som OCKSÅ ger mig tidigt tvåtusental-vibbar. Nämligen dessa:

Det faktum att jag ägt dessa sen i höstas och det här är första gången jag använder dem säger väl en del va.

Och eftersom det känns konstigt att ha bara två grejer så slänger jag in en bild på min trogna gamla skinnväska också:

Roten till allt ont?

3 april, 2012, 10:46 i Personligt

Idag börjar min och Annas yogakurs. Mitt mål är att nå mina tår någon gång under de kommande tre månaderna, men jag har så fruktansvärt korta muskler på baksidan av benen att jag inte ens kan sitta upprätt med benen framför mig (önskar att jag överdrev nu, men icke). Senast jag var på yoga frågade yogin mig om jag är en väldigt dedikerad löpare eftersom den sortens problem oftast syns hos sådana. När jag slutat skratta var lektionen slut. Vet inte varför mina benmuskler är så hopdragna, jag är liksom stelare än Anton som spelat fotboll halva sitt liv och inte stretchat en sekund, men har en krypande misstanke att det kan ha något med mina höga klackar att göra..? Fast de får hellre ta mig för löpare.

I blame the heels! Men älskar dem ändå, förstås. De gör det ju inte med flit.

Snart ska jag ut på stan och jaga långklänningar till en plåtning nästa lördag, men innan dess researchar jag lite för en hälsoartikel. Hittade detta när jag surfade runt. Förhållningssätt för doktorer genom århundradena:

År 2000 f.Kr. Här, ät den här roten.

År 1000  Den roten gör dig till hedning. Här, läs den här bönen.

År 1850  Böner är vidskepelse. Här, drick det här hopkoket.

År 1940 Det där hopkoket är ormolja. Här, svälj det här pillret.

År 1985 Det där pillret är ineffektivt. Här, ta den här antibiotikan.

År 2000 Den där antibiotikan är artificiell. Här, ät den här roten.

År 2003 Ät inte den där roten, den är högst antagligen giftig. Här, ät den här roten istället. Den kommer från en biodynamisk farm.

 

Inte helt utan poäng, kan man tänka.

Walk, walk, passion baby

3 januari, 2012, 9:15 i Kläder

Det här är mitt senaste skotillskott. Hittade dem för en mycket billig peng och eftersom de är föredömligt höga var jag tvungen att köpa dem. Precis hur höga insåg jag dock först när jag träffade Karin som plötsligt var kortare än jag. Ja, långa modell-Karin. Det här är alltså inga skor man vill trampa fel i. Fast å andra sidan, varför skulle man göra det?

Redaktionsjulklappar (hej hej paljettpumps!)

21 december, 2011, 14:28 i Redaktionsliv

Idag jobbar jag sista dagen innan det bär av hem till Skåne och en veckas julsemester. (Så då slipper ni photoboothbilder från mitt lilla redaktionshörn, hurra?!) Jag firar genom att städa skrivbordet och ha på mig en ny blus – som jag redan spillt ner med både vatten och resterna av min lunch. Classy lady. Och så hade vi lite minijulafton, där jag fick ett par paljettpumps av Annika och lite hårprodukter av Karin. Fint! Annika fick en situpsplatta av mig som hon märkligt nog verkade bli glad över. Karin fick en spelrecension, och den blev hon jätteglad över (fast det kan ha varit på samma sätt som mammor blir glada när de får jättefula teckningar målade av sina uppenbart helt talanglösa barn). Amalia fick en ugglekudde, en minikeps och lite chips och blev oproportioneligt glad. De är så lätta att göra glada, lilla redax. Jag log the christmas spirit-smile, high fivade mig själv och tänkte på mina paljettpumps.

Känns inte alls som om jag ska vara ledig i en vecka med start bara om några timmar. Kanske för att det kommer en taxi och hämtar oss klockan 04.30 imorgon. Känner på mig redan nu att jag kommer spritta av julglädje när klockan ringer. Inte.

En redaktionsjulklapp helt i min anda!

Mot bröllopet!

26 november, 2011, 12:41 i Kläder

Såhär fick det bli. Nu mot bröllop! Är mycket spänd på att se bruden, Matilda har skvallrat om att hon ska ha hatt och grå klänning - originellt och så väldigt Sara! Har höga klackar förstås, men har varit smart och tagit med ballerinor så jag är redo för dans hela natten.

hej stol, mjau osv

24 oktober, 2011, 12:11 i Kläder

Jag är tillbaka! Visserligen döv (har lock för båda öronen, what's up with that?) men ändå HÄR. Strök sentimentalt över skrivbordsstolen när jag kom in imorse och viskade "Hej stol!". Sen gjorde jag samma sak med datorn, min telefon och min diktafon. Var på väg att göra samma sak med Amalia, vår AD, men hindrade mig själv i sista stund. Vill inte vara konstig person.

 

Jag firar denna lyckliga dag genom att ha på mig ett par nya skor.  Från Nelly. Känner mig lite som vår omslagstjej Kim Kardashian. Och det bästa? Trots monsterklackar inte monsterobekväma. Gott betyg!

Skor ÄR konst

11 oktober, 2011, 15:41 i Kläder

Skor är konst, det är ju det jag sagt hela tiden. Louboutins lookbook för hösten 2011 förenar några av mina intressen; konsthistoria och skor. Magnifikt. (Förresten så håller jag med Jonas Gardell som häromdagen twittrade "Slå vakt om kulturvetarlinjen! Det är den bästa spärrvaktsutbildningen vi har!". Och då har jag faktiskt gått linjen i fråga. Värt även om jag inte blev kulturvetare till slut; hade ju the time of my life och blev kulturellt tät på köpet. Dock glad över att jag inte blev spärrvakt, även om jag inbillar mig att man hinner läsa rätt mycket i kuren. Åtminstone på lugnare stationer.)

Bilder från Fashion gone rouge.

Praktisk/hurtig vs. snygg/lat

9 augusti, 2011, 9:23 i Konversationer

Cyklade till jobbet idag, efter mycket dividerande med mig själv.

Johanna 1: Du behöver inte cykla idag. Du kan ta bussen istället. Halvsova och läsa lite bok. Tänk så skönt. Mjukstart.

Johanna 2: Lata idiotjävel. Var det därför du köpte en cykel? För att den skulle stå i cykelgaraget och ta upp plats?

Johanna 1: Varför ska du alltid vara så brutal? Kan du inte vara lite snäll för en gångs skull? Är det inte meningen att du ska älska mig?

Johanna 2: Är det inte meningen att du ska bete dig som en hälsoredaktör?

Johanna 1: Det regnar ute. Vi kom från början överens om att jag inte behöver cykla när det regnar ute.

Johanna 2: Det regnar inte alls ute.

Johanna 1: Men det kommer nog börja snart. SMHI säger att det ska regna idag.

Johanna 2: Klockan två ja! Jag kollade ju den där appen samtidigt som du pucko. Ut med dig nu.

Och eftersom Johanna 2 vann och jag skulle cykla till jobbet, så bestämde sig Johanna 1 för att jävlas tillbaka genom att ta på sig en minikort skinnkjol och höga klackar. Sjukt obekvämt och opraktiskt att cykla i kan jag lova. Svor över mig själv hela vägen hit.

 

Men mot snor, värk och ont betyder ett par skor inget alls

26 juli, 2011, 15:58 i Personligt

Fy tusan i helvete vad dåligt jag mår. Vaknade imorse med värsta halsontet och tunghuvudet, och efter det har det bara eskalerat. Det värker i hela kroppen och jag förstår inte hur jag ska orka packa inför semestern ikväll när jag knappt ens orkar sitta upp. Varför blir jag alltid sjuk strax innan eller under semestern?! Var ju banne mig sjuk när vi var i Rom också, och megasjuk i New York. Vet inte hur många gånger jag blivit sjuk i Skåne också. Sorg.

Här får ni en bild på mina skor. De är oranga och ganska nya. Nelly-fynd. Men uppenbarligen blir man inte frisk av dem, den pigga färgen till trots.

Från amelie till utomjordingar

21 juni, 2011, 8:32 i Personligt

När jag bytte på Gullmarsplan idag såg jag två reparatörer stå och försöka laga fotobåset. Det fick mig direkt att tänka på "Amelie från Montmartre" så då föreställde jag mig för en stund att jag var Amelie och att Gullmarsplan var Montmartre. Fast sedan kände jag att chailatten i min hand och de höga klackarna förstörde grejen så då började jag fantisera om utomjordingar istället och vad de skulle säga om de såg oss där på Gullmarsplan. Det här kom jag fram till:

Alien 1: The humans seem to be in a hurry.

Alien 2: Yes. Everyone except the male human doing funny little drinks in the place called.. Es.. Espre... What does the sign say?

Alien 1: Espresso house, I think.

Alien 2: Look at the female human waving with a little plastic card in front of the slow male human doing the drinks. Female human seems agitated.

Alien 1: Female human is wearing something strange on her feet.

Alien 2: I think that is what the human calls "shoes".

Alien 1: Yes! But look closer! The "shoes" has some kind of... stick underneath?

Alien 2: Must be some kind of punishment?

Alien 1: I see more female humans wearing them!

Alien 2: And yet they move just as fast as the humans without sticks underneath their feet.

Alien 1: Maybe they are athletes?

Alien 2: They must be.

 

Och så fortsätter de sådär. (Vet inte varför de pratar engelska, jag tittar nog för mycket på teve). Alien 2 har en tjock röst långt ner i halsen, ungefär som den skrattande doktorn i Simpsons. Önskade att Anton var med mig imorse så jag kunde agera ut den här lilla konversationen för honom (även om han i ärlighetens namn brukar vara sådär stöttande när jag gör sådant "bland folk". Det brukar mest låta "Neeej Johanna, dansa inte som Stevie Wonder här..."). Så istället kollade jag Facebook (don't get the aliens started on that one!) och konstaterade, för typ hundrade gången, att midsommarfesten kommer bli så himla bra. Dessutom är det roligt att läsa i festloggen där kravet för att skriva är att meddelandet uppnår verkshöjd. Tur att vi alla är för snygga för att vara nördar. Hade kunnat vara nära annars.

 

"Skål!" from the female human (athlete) with sticks underneath her feet.

 

 

Satan designade dessa skor

18 maj, 2011, 13:58 i Kläder, Personligt

Drog på mig de här leopardmönstrade klackarna imorse. Köpte dem i vintras och har aldrig använt dem, mest för att det varit en medeltemperatur på ungefär -18,9 grader sedan i december typ. Eller det var i alla fall vad jag trodde. Det visade sig dock att det var mitt undermedvetna som skyddade mig från skorna från HELVETET. Jag borde ha misstänkt det när jag började få ont redan innan jag kommit ut ur trapphuset men av någon outgrundlig anledning tänkte jag "Det går över". Sånt patetiskt feltänk. DET GÅR ALDRIG ÖVER. Aldrig. Det känns typ som om mina fötter försöker föda barn. Så jag gjorde motsvarigheten till akutkejsarsnitt och började leta efter ett par skor, vilkasomhelst, i moderummet. Mitt i det brinnande värkarbetet, samtidigt som min hjärna typ skrek "OH NO SHE'S CODING!!" angående högerfoten (i stort sett all sjukhuserfarenhet jag har kommer från Greys Anatomy och Scrubs, därav engelskan). Hittade inga skor. Däremot dessa raggsockar med jul på torpet-känsla. Modegraden i DET mina vänner. Fötterna befinner sig för övrigt i koma, tackar som frågar.

 

Idag skulle förresten vara dagen då Anton äntligen lämnade in min cykel på reparation, så att fredag kunde bli dagen då jag tar de första stapplande stegen mot någon slags kondition genom att cykla till jobbet. Bah. Cykelverkstaden hade stängt. Jag visste att den var stängd, för förra veckan när Anton försökte lämna in min cykel (det är lite av ett projekt som ni kanske märker) satt det en lapp på dörren som sa att det var stängt till den 18e. Men idag när Anton kom dit var åttan i 18 överkluddad med en nia. Ahmenåhgudsåsegt kände jag spontant när Anton ringde och berättade. Så jag bad honom att rita dit en liten fis på lappen. Som hämnd. Eller okej, jag sa inte fis. Jag sa snopp. Fast jag använde ett fulare ord. Jag vill verkligen ha min cykel. Men inget ont som inte har något gott med sig, som irriterande personer brukar säga. Nu har jag ju någon att skylla på när beach 2011 går åt skogen.

Och det är Anton.

Till efterrätt: sol

10 maj, 2011, 11:54 i Redaktionsliv

Det är sohohommar ute! Det absolut bästa med att ha redaktionen i sjöstan är att man på varma dagar kan kila ut en sväng på lunchen och njuta. Brun hinner man inte direkt bli, men däremot glad. Och kanske lite svettig. På översta bilden är jag och SOLOs nya AD Amalia, hon börjar på fredag. På bilden under råkade jag visst fota mitt i en tugga. Täskigt att lägga upp bilden ändå, men annars får ni ju ingen känsla av vattnet. Har på mig ett par nya skor på mig idag också. Eller egentligen är de inte nya, för jag köpte dem i vintrigaste vintern när jag hade sommarlängtan. Försökte fota dem men vetetusan vad som hände, övre halvan av bilden blev grå? Märks att jag inte är någon mästerfotograf direkt. Antar att Oskar kommer gnälla på mig igen. Skorna är hur som helst inte grådassiga (än), utan blommiga i all världens färger.

Nu ska jag skriva.

 

Nästa sida »