The world won't wait, so I better shake

27 augusti, 2012, 11:30 i Personligt

Fredagen började såhär, med lite tråkigt väder och småregn. Inte för att jag märkte så mycket av det under hatten (som kan vara mitt bästa köp någonsin). När småregnet övergick i lite större regn gick vi till Trädgården som ligger en kort stund bort och drack Fireball och rosé och satt i soffor och i hemlighet njöt jag lite över regnet som hade ordnat det så fint. Sedan gick vi tillbaka och då hade det slutat regna och så dansade jag sönder min fot på Major Lazer.

På lördagen var det sommar igen och jag hade jeansshorts för säkert sista gången det här året. Här tittar jag på Damien Rice och en stund efter det mötte jag upp med min girlcrush Emmy.

Men mest hängde vi bara i solen och drack vin och pratade och var grymma. Här är jag och Sanna som snart drar till USA i några månader för att lista ut vad hon vill göra med sitt liv och jag älskar människor som agerar efter vad magen säger även när det är lite opraktiskt och läskigt. Cool-Sanna.

Sedan körde jag, Pärlan, Sanna och Sara lite pausunderhållning för festivalpubliken. Mycket uppskattat.

Det var svårt att hålla ihop flocken. (Dessutom extra utmanande under fredagen när min mobil dog.)

Ja... Don't ask.

Sedan avslutade björnskallarna med laserögonen och publiken tyckte et var skitcoolt men jag höll inte alls med. Då gick vi till Medis och medan de flesta dansade till dunkadunka hängde jag i baren och pratade med främlingar.

Och söndagen tillbringade jag med att läsa lite bok ("Torka aldrig tårar utan handskar" av Jonas Gardell), promenera Miraåfästman och göra långkok. Nån slags apstark köttgryta som andas Ungern (eller paprika, men det är ju samma sak). Jag berättade för Mira vad folk hade sagt och gjort i helgen och hon skrattade som bara hon kan.

 

Då börjar vi nu då. Snart är det dags! ("New york, new york" med Ryan Adams.)

 

Tillbaka i vardagen

13 augusti, 2012, 16:22 i Redaktionsliv

Jag har visst glömt bort den här bloggen hela dagen. Jag försökte blogga från Tyskland, men wifit gav upp och då gjorde jag det med. Hade i alla fall väldigt kul och är mycket nöjd med att jag hoppade på det här lilla uppdraget (även om jag i onsdags eftermiddag undrade vad fan jag egentligen hade gett mig in på. En tanke som dök upp på nytt några timmar senare när jag insåg hur jag skulle sova – en kista verkar rymlig i jämförelse). Jättesköna killar i alla fall, både bandet och crewet, och en både spännande och nyttig inblick i "den andra sidan" av artistlivet. Som journalist ser man ju annars bara den stajlade, och i värsta fall även vaksamma, sidan av det hela. Tror jag till slut lyckades övertyga alla inblandade om att jag inte är "the enemy" (vilket initialt var mitt smeknamn). Vaknade och saknade allihop i söndags morse, och var tvungen att lyssna på lite RR till frukosten. Så kan det gå. Mer om hela upplevelsen kan ni läsa i ett senare nummer av SOLO.

Suddigt i kulisserna på RRs spelning, där jag just vid tillfället lyssnar på vad sångaren hör när han sjunger. Och cirka fem minuter efter detta hände en superspännande grej, men nu ska jag inte ge bort för mycket här.

Nu ska jag fortsätta skriva en kick ass-text så jag får göra fler spännande grejer som denna i framtiden. Och sen ska jag möta upp mina kinesiska vänner som för tillfället bor hemma hos oss och ta dem till nåt schysst (och gärna billigt...) ställe för middag. Förslag mottages gärna. Tjejen, som egentligen heter nåt kinesiskt men som på asiaters vis kallar sig för något västerländskt, frågade igår när vi åkte tunnelbana och "slutstation Hagsätra" dök upp på skylten: What is this.. slutstation? Behöver inte påpeka att jag gillar henne va?

Sommarens första festival

26 maj, 2012, 16:59 i Personligt

Igår var jag, A, mallan, niklas, perpa och sara på dans dakar. Det är gamla pop dakar som övergett popen och kör elektroniskt istället. Och det var SÅ kul! En alldeles perfekt kväll med festivalhäng i gräset, bra surr med alla som råkade i min väg (vid nåt tillfälle sa jag till några att jag var präst) och barbent dans, dans, dans kvällen lång.

Idag var tanken att först svänga förbi emelie och sen köra dans dakar del två, men mira har blivit sjuk och jag kan inte lämna henne själv. Det var så mycket blod i trapphuset från porten upp till vår dörr på andra våningen att en orolig granne ringde på för att se om vi levde. Även om det kommer mycket blod så har vi varit med om det här så många gånger nu att vi vet att det ser värre ut än vad det är (det är slemhinnan i tarmen som brustit). Fasta och mycket vätska är devisen, så jag ägnar dagen åt att försöka komma på nya sätt att få Mira att dricka vätskeersättning. Det går sådär, men skam den som ger sig. Vore ju väldigt skönt att slippa åka till djursjukhuset och sätta dropp på henne den här gången.

Året 2011: Augusti

30 december, 2011, 17:05 i Musik, Personligt, Redaktionsliv, Skönhet

Augusti

Började månaden med att fylla år, som vanligt. Firade hemma i Ystad, på uteserveringar med vänner och på hundstranden tillsammans med lillebrors söta hund.

 

Åkte till Bornholm och blev lurad av ett hotell. Men lika kul hade vi ändå. Badade och vattnet var kristallklart.

 

Och såhär glad var jag!

After beachade på Ystad Saltsjöbad och var mycket på stranden. Badade massor.

 

Hade en blöt kväll med Hoffis och Gulligullankocko på Bar a bar i Ystad. Det var... en upplevelse.

Fick rosor till jobbet från Anton. Bara för att. Han är fin han!

Underbara Sara kom hit och drack bubbligt med mig en sommarkväll på Debaser.

 

Malin hade kräftfest. Mira gick från det här till partyhund på typ en dag.

 

Sen var det Popaganda!

 

Och på nagelfronten rörde jag mig mellan extremerna; clownnaglar, mönstrade naglar och de skiraste rosa nyanserna. White linen är nyansen nere till vänster, betydligt bättre än Sugar daddy till höger. Båda Essie. Om ni undrade.

Året 2011: Juli

30 december, 2011, 16:27 i Böcker & film, Kläder, Personligt

Juli

Det började varmt. Nästan 30 grader ute den andre juli.

 

Köpte den här klänningen på Topshop. Nog sommarens bästa köp.

 

Läste den här boken, bland andra.

 

Det var sådär sommarsommar på riktigt och vi hängde på stranden och ute i skärgården på lediga dagar. Badade massor och vattnet var riktigt varmt. Det var tyvärr ersättningsbussarna vi tvingades åka med till och från Gullmarsplan också.

 

Köpte en cykel för att slippa bussarna och försökte lära Mira att sitta i cykelkorgen. Upptäckte rätt snart att det är tråkigt (läs: jobbigt) att cykla.

 

Vi åkte till Karlstad där vi åkte båt och badade. Hade simskola med Mira. Och så förlorade jag på minigolf.

 

Gick på sista Harry Potter-filmen. Var då såhär snygg. 3D ftw.

 

Ibland funderade jag på att gå ut utan hatten... Men så blev det aldrig så ändå. Förstår fortfarande inte hur jag kunde festa i den varje vecka och inte tappa bort den. Men hatten i fråga har onekligen suttit på många människors huvuden vid det här laget. Och den har varit på många festivaler, som den här pre-popagandafestivalen.

 

Sedan blev det slutet på juli och vi åkte hem till Skåne igen för några dagars sommarsemester. Först regnade det bara vilket jag och Anton tyckte var exotiskt eftersom sommaren i Stockholm var så fin. Och några dagar senare försvann regnet och sommaren kom tillbaka.

 

Och då träffade jag Gulligullankocko som var på traditionsenlig Sverigesemester. Bästa.

Sommarens sista smak

29 augusti, 2011, 16:51 i Musik

Huvudet är fortfarande uppfyllt av Popaganda. Sommaren gjorde en sista kraftansträngning och skämde bort oss med strålande sol och varma vindar, konserterna var härliga och vännerna var finare än någonsin. Gud vad jag tycker om dem. Jag tog några bilder, men inte alls många, och de få jag tog är på antons mobil. Så jag lånar av Anna så länge. Vill ni se mer, eller läsa (h)ärliga texter, så tycker jag att ni ska kika in här. Nu kör vi festivalskörden!

På väg mot festival! Hatten är på och jag är pepp, redo, glad. I lomo.

(Fre)dagens outfit, fotad i en bussdörr.

Här står jag i min blommiga klänning som jag hatälskar, köpt på Primark för ingapengaralls. Kände mig som ett lik och var lätt blekast på festivalen. Kändes dock lite bättre när jag blev stoppad och fotad av en streetstylefotograf. Bekräftelse, du är mitt livselixir!

Världens bästa Mattias satt under eken och väntade och lyssnade på Henrik Berggren medan jag köpte churros i nåt festivalstånd en bit bort. Sedan satt vi där under trädet. Vi såg Broder Daniels avskedskonsert på Way out west tillsammans för några år sedan, och Henrik nu, utan resten, var inte alls lika bra. Men i slutet, när han spelade "Shoreline", var det fint ändå.

Jag är glad, egentligen. Måste vara Henriks musik som gör att jag ser emo ut.

Jag och mina fina, underbara.

Bästa konserten på hela festivalen var Arcade fire. Verkligen supderduperduperbra! Älskade deras små filmer som visades på storskärmarna bakom också. Stod för övrigt ett stenkast från Annika Norlin/Säkert!. Hon verkade också tycka att det var bra.

Lördagen. Vi förfestade på gräset vid vattnet där Niklas bor. Bästa hänget, bästa gänget.

Och solen sken på bara ben.

Jag hade nya solglasögon. Leoparder. Reafynd från MQ som aldrig blivit använda förut.

Det var mycket skägg, både på scenerna och bland vännerna.

Oskar är hemma! Lämnade London för att krama ur de sista dropparna av svenska sommaren. Fint. Och Mira förfestade som den fyllehund hon är.

På väg mot området igen. Sedan glömde jag bort kameran.

Nu blev det konstigt för att jag blandade både Annas och mina/Antons bilder (fick dem medan jag skrev). Krokigt och brokigt. Men sådan är jag. Väldigt icke-enhetlig. Och trött, efter en mycket bra helg.

Popaganda dag 2

27 augusti, 2011, 15:44 i Personligt

Jag och min finaste Anna popagandapeppar. Hade världens roligaste kväll igår, det gör vi om idag!

Tyst i tidningsfabriken

12 augusti, 2011, 11:17 i Redaktionsliv

Övriga förlaget gillade inte min Amy-sminkning, så jag fick skämmas och äta lunch ensam i det annars överbefolkade köket.

Äh, skoja bara. Fast jag åt själv. Såhär brukar det aldrigaldrig se ut om man äter vid tolvsnåret, men halva förlagsstyrkan är på Way out west och tittar på the artist formerly, and now again, known as Prince. Jag tänker att det måste bli svårt att se honom om man inte står väääldigt nära scenen. Hur som helst så är jag inte alls avundsjuk. Way out west är så gjort liksom. Väldigt 2008. Orka gå runt i jeansshorts och ba What would Kate Moss dooo hela dagarna. Sol känns också gjort tycker jag. Jag sitter hellre här och luktar på korret och fryser lite lätt i min hoppfulla sommarklänning.

 

Bitter? Moi?!

Pre-popaganda

23 juli, 2011, 18:21 i Personligt

Rullar hatt med taxen Elvis. Har träffat en jättefin griffon också (samma ras som Mira), fast typ hälften så stor. Och kolla Carls taxtatuering! Fast just nu är vi mest i chock över att Amy Winehouse är död. Så tragiskt. Vilket dygn va...

Hattifnatt ja, hattifnatt nej?

23 juli, 2011, 16:01 i Personligt

Svårt ibland. Tror den får följa med. Det är en hattsommar. Mot festival!

Överraskning på Kolmården

22 juli, 2011, 15:30 i Personligt

Var ju på delfinariet på Kolmården för några veckor sedan. Tog massor med bilder på delfinerna efteråt. Det var skitsvårt, för de åkte förbi på en sekund och ifån har fördröjning som gör att det var lite svårt att tajma så man inte bara fick med deras stjärtfenor. Men när jag står där och fotar i godan ro så ser jag plötsligt något läskigt. Titta!

SER NI?! Annars har jag varit lite övertydlig på den här nedan:

Jag VET! Plötsligt dök det upp en hammarhaj!!! Eller så var det en delfin som hade en leksak i munnen. Men jag tror hammarhaj.

 

Försöker kompensera bloggtorkan med ett extra blött inlägg, höhöhö. Går sådär ja. Åker nog hem snart och tackar mig själv för en mycket effektiv vecka. Planerar att somna i soffan vid nio typ. Imorgon väntar minifestival på Djurgården, då ska jag vara pigg igen! Men innan dess ska jag cykla hem i den 28-gradiga, klibbiga värmen. Gaah. Kanske får bli ett kvällsdopp också. I svett, om inte annat.

Never complain or explain

4 juli, 2011, 7:46 i Musik

Måndag morgon och regnet hänger i luften. Det kan låta som en jobbig sak, men jag tycker faktiskt det är rätt skönt – det är mycket lättare att skriva och koncentrera sig när det inte är strålande sol och 30 grader varmt ute. Nu har det dessutom varit fint ute så länge att jag börjat längta efter hösten.. Jag vet att jag är konstig, men hösten råkar faktiskt vara min favoritårstid. Det enda som är dåligt med höst är att vintern kommer direkt efter, och den hatar jag (så knäpp är jag inte).

På fredag har jag semester. I en dag. Jag ansökte om den när jag trodde att vi skulle till Putte i parken och kolla på manic street preachers, men av många anledningar blev det inte så, så nu har jag en semesterdag som jag inte riktigt vet vad jag ska använda till. Dock är en gammal kompis och hans nya tjej på besök från Kina där de vanligtvis bor, så jag tänker att det kanske är läge att turista lite i vår egen stad. Kanske lite Fjäderholmarna, kanske lite Skansen, kanske lite... Ja, vad gör turisterna här egentligen? Vallas runt i Gamla stan? Det kan jag i så fall tänka mig att hoppa över.

Innan jag går ska ni få lite musik. Ni som tidigare i inlägget tänkte "Manic street preachers, de har väl inte gjort något sedan "If you tolerate this"..?" ska trycka och lyssna här ("Postcards from a young man" från senaste skivan med samma namn. Gillar verkligen "It's not war (just the end of love)" från det albumet också, så klicka er vidare dit om ni gillar svulstig rock). Men det är inte de låtarna jag tänker lämna er med. James Dean Bradfield, sångaren, råkar nämligen ha skrivit en av mina favoritlåtar så om ni bara ska klicka på en länk idag så klicka på den här (om du har spotify, ni andra får visst nöja er med den akustiska, och inte lika bra,  versionen). "Bad boys and painkillers". Varsågoda.

Dagens politiskt inkorrekta

30 maj, 2011, 11:47 i Konversationer, Redaktionsliv

Mitt jobb är nästan alltid roligt, men vissa dagar är onekligen bättre än andra. Den här tillhör en av de roligaste. Här är jag nämligen på väg mot ett jätteroligt "uppdrag", som visade sig vara ännu skojigare än jag föreställt mig. Önskar att jag kunde berätta vad, eller visa lite bilder, men ni får hålla ut till SOLO nr 8. Så är det med lång pressläggning.

Åkte i alla fall tunnelbana tillsammans  med Anton imorse. Kom på mig själv med att sitta och stirra på en reklamskylt för Hultsfred.

Johanna: Morrissey, Suede, Prodigy... Rätt bra bokningar.

Anton: Mjo. Men det är verkligen en "Välkommen tillbaka till 90-talet"-festival nu.

Johanna: Men jag gillar 90-talet.

Anton: Lite konstigt tänkt ändå. Den sortens bokningar lockar väl mest folk runt 30, och de känns inte som typerna som vill tälta i en småländsk skog.

Johanna: Sant. Men det är ju tyskar som sköter Hultsfred nu.

(paus)

Johanna: Och tyskar gillar ju läger.