en kreditfralla tack

11 oktober, 2012, 16:11 i Personligt

Hej ni. Nu är det sådär konstigt igen och den här bloggen ger mig besvär i skallen. Orkar inte tänka på bloggfrågan överdrivet mycket när det finns så mycket annat som man måste tänka på. Som att mitt kontokort blev skimmat idag. Eller egentligen i måndags, men jag upptäckte det idag när jag försökte betala en fralla och det visade sig att mitt kort var spärrat. Så jag köpte fralla på kredit så nu kostar väl den cirka 150 kronor med räntor och allt. Men det tänker jag inte heller överdrivet mycket på för egentligen tänker jag på saker som är betydligt mer svårfixade än ett skimmat kontokort. Så nu får ni nöja er med lite bilder och så får vi se hur det blir om ett tag.

Idag kör jag knästrumpor och väldigt höga platåskor. Känner mig väldigt sandrabeijersk. Och lite harrypottersk också, för jag matchar med mantel.

Det här är min kille igår när vi åt lunch. Han är världens bästa.

Förra veckan fick jag min Glossybox. Det här innehöll den.

Gladast blev jag för detta, som till skillnad från andra läppbalsam är mjukt och krämigt. Snyggt. Och så gillar jag burken.

Vilket är mest otroligt: Att A byter efternamn eller att en sparv flyger in i min sko?

13 september, 2012, 13:35 i Personligt

Glömde mobilen hemma idag. Eller vänta, låt mig ta om den meningen som den egentligen borde vara. Såhär: GLÖMDE MOBILEN HEMMA IDAG?!!! Är halvt övertygad om att mobilen liksom hjälper mitt hjärta att slå på något sätt, lite som en pacemaker. Alltså högst otroligt att jag överlever utan den någon längre stund. Hyperventilerade mig igenom tunnelbaneresan till jobbet, och nu sitter jag här och försöker klara mig på endast Facebook, Twitter, jobbtelefon, mejladresser och bloggen. Ni hör ju. Värsta U-livet. Till slut insåg jag att det helt enkelt inte gick. Så jag ringde Anton. Eller ja, jag surfade till Eniro och slog upp Anton där för jag kan inte hans nummer utantill. Och Anton, innan du säger nåt, jag veeet att vi har varit tillsammans i sju och ett halvt år och att du haft samma nummer hela tiden. Men tro mig, det där numret är gjort av teflon. Det är ett dåligt nummer, inte en dålig flickvän. Så, var var vi? Jo just det. Upptäckte förresten att vi har ett hemnummer. Who knew? Samtalet:

Anton: *tystnad, sprak, saker som flyttas runt*

Jag: Är det så du svarar i mobilen? Tycker du att det är smart?

Anton (morgontrött): Jag har din mobil här. Den låg i köket.

Jag: Visste du att vi har ett hemnummer? Det står så på Eniro. Det är blablabla (läser upp siffrorna).

Anton: Ja.

Jag: Men kan man ringa till det?

Anton: Nej. Vi har inte kopplat in det.

Jag: Nej för vi har ju ingen hemtelefon.

Anton: Det var ju det jag sa.

Jag: Visste du att om man söker på ditt namn så kommer det upp tretton Anton Efternamn?

Anton: Jaha.

Jag: Det är en väldigt god anledning att byta efternamn.

Anton: Jag lägger på nu.

Jag: I'm just sayin.

Anton: Jag älskar dig jättemycket Johanna, min nyponros och blivande fru. Jag skulle följa dig upp för det brantaste berg och utför det högsta stup. Jag skulle fånga solen i en magisk påse och låta den skina bara för dig på dåliga dagar. Jag skulle pussa dig till sömns och pilla dig i hårbotten tills du börjar spinna, och jag skulle tämja en flock delfiner och lära dem ta sig fram på land så du kan rida med dem till jobbet. Och mest av allt så skulle jag gärna byta efternamn för din skull.

Jag: Åh, naaaw! *cutenessoverload* *dör*

 

Okej det där sista hände inte. Det händer liksom ALDRIG. Och tro mig, jag har gett honom manus och allt.

 

Jag gick till banken idag. På vägen dit flög en sparv (!) in i min sko (!!!). En sparv! In i skon!! Jag är säker på att detta är ett tecken. På något. Återkommer med vad. Eller med fågelinfluensan.

Strax ska jag åka och intervjua en kille som min vän gillar. Megagillar. Hon är liksom två minuter från att skriva en lapp och fråga om de ska vara ihop. Det enda som hindrar är väl att den skulle vara något svårlevererad denna lapp, och att han kanske inte skulle fatta nåt. Använder man lappsystemet i Amerikat tro? Hur som helst så blev det så att jag fick hans mejladress. Hans privata, som han liksom använder. Trots att han är singersongwriter som bor i New York och är ganska så känd. Trots allt detta så fick jag den. Så jag mejlade och han svarade så jag mejlade igen och skojade lite och han svarade igen och skrattade lite och nu tänker jag att jag ska använda hans mejladress för att regga honom på samma dejtingforum som min vän och sedan ska jag (han) bjuda ut henne och sedan kommer de att gå på dejt och bli helt kära och tacka mig på deras bröllop där han kommer sjunga skitfina sånger. För det är liksom sånt han gör. Till exempel sjöng han på Ellen DeGeneres och Portias De Rossis bröllop. Så ja, it's in the bag kan man säga.

Men ja, nu ska jag göra mig redo här. Och eftersom jag inte har mobileo så får ni min mest gillade bild på instagram ever istället. Bildtexten var nåt i stil med att jag återberättade senaste "Girls"-avsnittet för Mira och att hon skrattade ner sig. (Hon har bra smak på det viset.)

 

Att fylla lite (mycket) år

1 augusti, 2012, 10:49 i Personligt

Jobbar med suddighet på mina bilder numera. Istället för wrinkle remover-filter.

Mulberrybilen måste ha kört vilse imorse, men som tur var hade Anton en plan B så jag fick ändå tårta och paket på sängen. Han sjöng dock inte, vilket på sätt och vis också var en present kan man säga. Men sen fick jag andra presenter också. Det var en bra start på morgonen.

Men grejen är liksom att jag verkligen ogillar min födelsedag. Genuint superduperavskyr den. När jag var liten gillade jag den säkert (?) men sedan jag blev tonåring så har jag inte gillat tanken på att bli (ännu) äldre. Inte ens tanken på att fylla arton och bli myndig gjorde mig särskilt upprymd. Eller att bli 20 och få handla på systemet. Och efter det har det ju bara gått utför. Varför ska man fira att man blir gammal och ful? Det är inte ens en bedrift att fylla år. Alla, som inte dör, gör det. Till och med rövhål som Breivik. MEN. Jag har insett en grej. Och det är att jag verkligen gillar att fira Antons födelsedag. (Och inte enbart för att han blir lika gammal som jag.) Det är liksom skönt att få fira världens finaste människa. Fixa och greja och planera. Att få visa hur mycket man tycker om. Och med den insikten så försöker jag att inte bli alltför hatiskt inställd mot mitt eget firande. För födelsedagar kanske egentligen handlar mindre om att bli äldre och mer om att känna sig omtyckt av alla fina man samlat omkring sig. Och då är det ju rätt bra ändå.

Dessutom vet jag att jag kommer vara ännu mer missnöjd nästa år (panikfladder i hjärtat!) och kalla mig själv för en jävla idiot som inte fattade att det inte var så illa att fylla "baaara" 29 trots allt. (Tänk om jag hade kunnat vara nöjd när jag fyllde 25! Eller 26! Eller 21!)

Kanske är dags att stryka punkt 2 på önskelistan* till nästa år?

 

Johannas (stående och modesta) önskelista:

1. Kunna trolla. (OBS enbart riktig magi.)

2. Nytt personnummer/pass/personbevis där jag för alltid kommer vara 25.

3. Ett komplett liv i London alt. på engelska landsbygden (med överkomligt pendlingsavstånd till London)

4. Gå på Hogwarts. Alla åren.

5. Att alla mina vänner flyttar in i samma trappuppgång som mig. Särskilt de som bor i Grekland, Skåne och sånt trams.

6. En hundvalp med tillhörande hundvalpsskötare så jag enbart behöver gosa med den.

7. Perfekt hy. Rynkmotståndig bl a.

8. Ett slott.

9. Att redaktionen flyttar till UK, US eller Frankrike. Eller Köpenhamn.

10. En Mulberry Alexa. Eller två.

11. Obegränsad internetshoppingbudget. Samt fler garderober.

12. 50 betalda semesterdagar om året.

 

Det är viktigt att kommunicera

28 juli, 2012, 13:03 i Personligt

Tittar på OS där Anton gör sändningar idag. Alltid lika märkligt att höra honom på teve, trots att han gjort det rätt länge nu. Om jag blundar kan jag låtsas att han är här. Det är nästan som vanligt faktiskt.

Jag: Har ingen aning om vad jag ska ha på mig ikväll. Ska vi vara utomhus tror du?
Han: Blablabla sport blabla guldmedalj.
Jag: Okej. Dags att promenera Mira strax va? Så vi hinner.
Han: Blablabla sport.
Jag: Mm, det är ju toppen sötnos.

Just an ordinary day.

En osminkad men pigg...

Som tittar på OS (man är väl en Frölander liksom)...

Och äter lax- och avokadomackor. Som jag skrev på Twitty: Om jag inte hade Anton hade jag gift mig med en avokado snabbare än man kan säga "guacamole". Loves it.

EMEMEMEM

13 juni, 2012, 19:16 i Personligt

Jag (misstänksamt): Vilken konstig slump att du är ledig typ hela EM, utan att ha ansökt om det..
Anton: Ja.. Det är konstigt.. *visslar*

 

Enligt min mobil har dessutom övriga tevekanaler helt gett upp kampen om tittarna:

 

Mitt liv som fotbollsfru (fast flickvän)

5 juni, 2012, 9:28 i Personligt

Förrätt: Pilgrimsmusslor

Varmrätt: Ryggbiff med dubbelinbakad potatis med sidfläsk, bbq-sås och rökt smör (ni MÅSTE testa rökt smör om ni inte gjort det, är gott så man dör ungefär).

Efterrätt: Blåbärspaj med vaniljkräm

Och så champagne förstås. Jag och A firade nämligen hans körkort. Eller som han sa; att jag numera har fått en chaufför (märk väl att det var hans ord och inte mina). Sedan pratade vi bilar och så lekte vi billeken på vägen hem.

Idag spelar han fotboll och jag funderade på att WAG*:a (som att vabba, men annorlunda) för första gången i mitt liv. Det kan nämligen vara så att jag aldrig sett honom spela (hehe, oops) och när han väl spelar med landslaget så kanske man borde engagera sig kan man tycka. Men så gjorde jag inte det ändå. Fast jag hade gjort det om han hade velat. Jag är en bra flickvän, egentligen. Jag bjöd ju på skumpa och middag igår till exempel... vilket kanske inte var helt strategiskt med tanke på matchen mot Finland om två timmar. Aja. Jag hörde att Laul laddade med lösgodis så han är i gott sällskap i alla fall.

Baby och jag i Grekland för några veckor sen.

* För er som inte läser brittisk skvallerpress.

Sen exploderar mitt hjärta i tusen bitar

31 maj, 2012, 13:17 i Personligt

På mornarna när jag ska gå till jöbbet brukar jag gå in till sovande Anton och Mira och säga hejdå. Genrellt så grymtar Anton något ner i kudden då, jag hör inte riktigt vad han säger men det låter ungefär som "Hejdå mitt hjärtas glädje och solsken, må du ha den bästa av dagar. Jag kommer tänka på dig varje sekund tills vi ses igen", men det kan även vara "Hejdå".

Mira vaknar däremot på riktigt och kommer alltid och ställer sig på sängkanten, med frambenen uppsträckta längs min mage medan hennes ögon skriker "Krama mig!". Då ser hon så söt ut att att hjärtat mitt exploderar i små bitar som sprids i rummet och förvandlar luften mellan oss till ett rosa kärleksdis som Mira sen andas in och för en stund virvlar jag in genom hennes svarta lilla nos, ner i hennes lungor och runt hennes hjärta och i några skälvande sekunder är vi ett, Mira och jag. Sen måste jag bryta mig loss och samla ihop mitt hjärta igen för annars kan jag stå där hela dagen. Dessutom är det svårt att leva utan hjärta.

Men en liten bit av mig stannar nog kvar inne hos henne ändå.

Min hatt har inga kanter

16 maj, 2012, 10:32 i Redaktionsliv

Idag får ni nåt så ovanligt som dagens outfitta så ni kan se min snygga hatt. Älskar den. Har även snott Antons jeansskjorta. När jag rotade i hans garderob imorse gnällde han från sängen "Ta inte mina kläder" men alltså han har typ tio jeansskjortor. Behöver knappast alla. Jag sa till honom att det ej är bra att vara så ego. Sen hade jag lite tid över så fotade mig själv, som en äkta bloggerzka, och sparkade lite på vår grill som står i hallen (lät skithögt!) så Anton trodde det var inbrott och kom utspringandes i hallen alldeles naken. Skulle vilja se honom nakenbrotta ner eventuell inbrottstjuv. Vill skriva mer om detta men får nog inte för A. Integritet och sånt pretentiöst ni vet.

Var sedan på mycket spännande pressmöte (min jobbdator är paj så ingen mening med att skynda dit). Fick veta att jag är ambitiös och energisk bland annat. Antons kommentar: "Ditt temperament är ju energiskt i alla fall".

Och just det; bion var "The dictator". Den var okejkul. Perfekt om man gillar Borat dock. Eventet var fint ordnat och det var kul att kändisspana (många kändisar!). Och i förrgår såg jag första tre avsnitten av HBOs nya serie "Girls" på Biorio. Den var bra! Like a lot (och fick akut New york-längtan).

Nu ska jag gråta, slåss, kramas, skälla, smeka, truga och banka på min dator. Som en tålmodig.

Att vara tillsammans med en antonprenör

17 april, 2012, 13:20 i Personligt

Hello children. Ganska ofta glömmer jag bort en blogg, och så får jag lite panik och så rusar jag hit för att skriva en meningslös mening eller två. Jag har bloggat i stort sett dagligen sedan 2005 och ännu längre om man skulle räkna in Lunarstorms öppna dagboksfunktion. Eller Skunk. Minns ni Skunk? Hur som helst så är det konstigt att jag kan glömma något jag gjort dagligen i sådär sju år.

Idag blev det klart att Anton ska skriva en bok. Om fotboll. Jag skojade och sa att han får ta med sig laptopen till Grekland så han kan sitta på nån uteservering och skriva. Han svarade att han planerade att göra det, no joke, och jag sa "Åååhkej Blondinbella." och kände paniken. Så nu måste jag ju också ha ett projekt på semestern. Det här är de projekt jag kommit på hitintills:

1. Irish coffees. Att dricka. Många.

2. Träna. Typ springa.

Punkt nummer två har jag förkastat, för det verkar ju skitjobbigt och dessutom krockar det med punkt nummer ett. Har även utvidgat punkt nummer ett till att innefatta flera sorters kaffedrinkar. Och även om jag är väldigt hängiven mitt projekt så känner jag att det ligger i lä jämfört med Antons när det gäller seriositet. Hade därför en flyktig projektidé som gick ut på att försöka komma över min ödlefobi så inte historien upprepar sig, men det känns som att kaffedrinkarna eventuellt kan ta hand om ödleproblemet också. På det sättet är det ett väldigt brett och heltäckande, mitt kaffedrinksprojekt.

Från förra gången vi var i Grekland (september). Kom nu på att jag fortfarande inte laddat in bilderna från den semestern.. Hehe. Oops.

En söndag fast måndag

16 april, 2012, 14:27 i Personligt

Här är jag igår. Då satt jag på en uteservering vid vattnet med vännerna och drack champagne. Sedan promenerade vi till skanstull och sedan promenerade vi lite till, fast tillsammans med Mira.

Idag har sett ut såhär:

Jag började med att springa (japp jag har kommit igång igen! Tredje veckan nu och knät håller bättre och bättre).

Sedan gjorde jag frukost medan Anton diskade och spelade Sleepy Jackson för mig.

Till frukost började jag på Carl-Johan Vallgrens nya och jag tycker att han är en av världens bästa och jag hoppas så att jag ska älska även denna. Igår läste jag för övrigt ut "Kaninhjärta" av debutanten Christin Ljungqvist och jag vet inte om jag tycker om den eller inte men jag läste den på två dagar så något hade den även om jag hatade alla karaktärer utom en och en halv.

Och frukosten avslutades med våfflor. Våfflan är den nya amerikanska pannkakan i vårt hem.

Medan jag frukostläste Vallgren läste A Jonathan Franzens "Frihet". Då och då skrattade han för sig själv och jag tycker mycket om det, när han skrattar för sig själv sådär. Och så tittar han upp och säger "Du borde verkligen läsa den här" innan han dyker ner igen och jag bara ler och tänker att det är något av mitt absolut bästa; att sitta vid frukostbordet och läsa bok tillsammans fast isär.

Sedan gick vi på promenad med Mira i skogen och det blev så varmt att jag fick ta av mig skinnjackan. Och halsduken. Och så pratade vi om livet.

Som en helt vanlig söndag fast det är måndag och jag kompar. Underbara söndagar. Det är kanske min bästa dag av alla.

Att sakna Anton

10 april, 2012, 9:18 i Personligt

Hello sunshines. Nu är jag tillbaka. Jag råkade visst ta en oannonserad bloggpaus. Så kan det gå. Under tiden jag varit borta har jag hunnit bjuda över vänner på en trerätters påskmiddag (jag håller på att förvandlas till min mamma), dricka drinkar med en gammal barndomsvän som jag träffar för sällan eftersom han bor i Göteborg, spela biljard i en skruttig källare på söder, somna i soffan framför Doctor who och genomföra del tre i Projekt fotboll – men just fotbollen får ni läsa om i ett separat inlägg.

Nu äter jag våfflor som jag gjorde imorse, som en präktig. Eller ja, en präktig hade nog ätit något nyttigare så kanske inte så präktig ändå.

Vet ni vad som är konstigt? Hur man kan vara med Anton en hel långhelg, konstant liksom, och sedan ändå sakna honom så man nästan blir deppig första morgonen ifrån varandra. Vi är ju trots allt inne på vårt åttonde år ihop. Men åh vad jag saknar honom nu. Så pass att jag snabbkollade igenom johannaochantonbilder på fejjan för att tillfredsställa mitt längt. (Det hjälpte inte.) Men jag hoppas ändå att det alltid kommer att kännas precis såhär.

 

Pussas i Rom.

Göra miner på ett bröllop i Jämtland.

Sitta nära på en tunnelbana i Paris.

Kramas på en höjd på Österlen.

Pussas en kall dag i Göteborg.

Leka älskar, älskar inte på en grusväg i Skåne.

Pussas i en trappa i Brighton.

Men om två och en halv vecka åker vi till Grekland och då får jag vara med honom heeeela tiden. Längt, längt, längt.

Dagens wantsie: Boxervalp

27 mars, 2012, 11:36 i Personligt

Var på en pressfrukost imorse. För Alessi och Royal Copenhagen i Stockholms nya galleria Mood. Det var fint, särskilt RC, och vi fick smörrebröd som var goda men finast av allt var en boxervalp som höll till i Alessibutiken. Ååååh hjärtsmält! Hon hette Dessie och var åtta månader med fladdriga kinder, oproportioneligt stora tassar som landade lite överallt och en personlighet som fick mig att vilja ta med henne hem. Kan vi skaffa en sån Anton? Pretty please?

Jag passade även på att kolla upp vad mina favoritmuggar från Royal Copenhagen kostar. Har en hemma, som jag har fått, men de är så sköna att dricka ur så jag tänkte att jag skulle köpa en till. Haha. Just det. 849 kronor. För en. Behöver nog tjäna minst det dubbla innan jag tycker att det är ett vettigt pris på en kaffekopp.

På väg ut från gallerian gick vi förbi Juiceverket. Där stod Andreas Wilson bakom disken. Det är inte lika konstigt som det låter, han äger nämligen stället. Var alltså tvungen att köpa en bara för att kunna tänka "Den här juicen har Andreas Wilson gjort". Och den var magiskt god mina vänner. Ni måste testa om ni har vägarna förbi. För en som sällan dricker take away-kaffe känns det här med juicebarer väldigt trevligt. Kanske särskilt idag när jag hade drinkarna från Lydmar, där jag, sara och emma var igår för att releasefira Madonnas nya platta, i färskt minne. Lydmar för övrigt, vilket trevligt ställe. Drack en jeeeettegod varm cider-drink som smakade äppelpaj. Innan dess käkade vi på Koh Phangan och emma lärde oss att det (något otippat?) är Natacha Peyres favoritrestaurang här i Stockholm. Man kan inte tro att en sportjournalist ska sitta inne på den sortens kunskaper, men emma slutar aldrig att förvåna. Imorse väckte hon mig till exempel med en bild på en tvättstuga. Hon har lovat fler bilder på temat, något jag tyvärr inte kan se eftersom jag glömt mobilen hemma. Känner mig naken, exposed, rädd. Men precis som Anton är anledningen till att jag inte varit i en tvättstuga på tre år så kommer mobilen till mig medelst tvärbana om cirka en kvart. Jag vet, han är bäst i världen. Högst oklart varför han är tillsammans med mig egentligen. Misstänker att han egentligen borde passa bättre med någon som Jesus, minus snoppen och religionen då. Och ja även minus det faktum att han varit död i tusentals år.

Men jag har mina fina sidor jag också. Återkommer när jag kommit på några.

Något som skaver

4 mars, 2012, 17:27 i Personligt

Min fina älskling dricker bubbel i solskenet i författarrummet (ibland Guillou, ibland Strindberg).

 

Mira, Emma och Anna. Och så lite av Mattias och solen, solen, solen.

 

Nattsudd med två trötta hundar på var sida om Emma.

 

Vi tillbringade gårdagen ute hos Mattias och Anna i deras underbara hus tillsammans med mira, den franska bulldoggen Sam och hans söta matte Emma. Anna och Matti gjorde supergoda pizzor och vi satt i solen i världens mysigaste vardagsrum med utsikt över sjön och drack vin tills solen gick ner (och långt in på natten).
Idag har jag kollat Vasaloppet och hejat på min kompis Stånken som åkte på fem och en halv timme. Så imponerande! Vi tog en mysig promenad i vårsolen sen, men det är något som skaver lite inuti.. Så nu hoppar jag ner i badet, skruvar upp musiken på max och hoppas att det försvinner.

Sol idag med. Och en Anton som är finare än finast.

 

Jag solade en stund, och Mira och Anton lekte apport. Men ibland vilade hon lite hos mig.

This is why I like sundays

12 februari, 2012, 15:27 i Ätbart

Inledde dagen med en joggingrunda i det härliga vintervädret och fortsatte med en långpromenad i snön med Mira och Anton. Det var inte ens kallt?! Åh härliga vår, skynda dig hit... Nu är jag mör i benen och chillaxar i soffan i sällskap av en muffins och varm choklad med marshmallows (i min oerhört snygga I love NY-mugg, haha). Recept på muffins och pannacotta kommer för övrigt senare. Your wish is my command osv.

De bästa åren

2 februari, 2012, 11:25 i Personligt

Idag blir det kanske lite tyst här. Jag är nämligen LEDIG och firar två är som förlovad och sju år som världens bästa par tillsammans med den här finingen. Och det gör vi helhjärtat (åtminstone tills han börjar jobba vid fem).

Nästa sida »