Världens mittpunkt

23 april, 2012, 10:21 i Personligt

å neeer på systeemeeet!

22 april, 2012, 13:00 i Personligt

Inledde morgonen med en löptur och det kändes så himla skönt den här gången, och inte bara efteråt (som det brukar) utan även under.  Florence Valentin och låten här nedan hade nog något med det hela att göra:

Det ironiska i att man springer till en låt som heter "Upp på sociala, ner på systemet". Särskilt "Neeeeer på systeemeeeet!"-biten får mig att vilja springa med händerna ovanför huvudet i någon slags jublande segergest. Vilka är era bästa springlåtar?

Yogatisdagar

17 april, 2012, 19:23 i Personligt

Är för tidig till yogan, så jag kryper upp bland paljettkuddarna i foajén med min nya bok (med en för tillfället mycket passande titel). Huvudvärken bankar och jag tror att det är början till migrän för världen liksom pulserar och tabletterna jag tog funkar visst inte alls, det var mer som att försöka laga ett brutet ben med ett plåster. Jag borde kanske vara hemma men det är jag inte och antingen är jag duktig eller så är jag dum och det spelar ingen roll nu ändå. Men kuddarna är sköna och kanske kan man bota huvudvärk med yoga.

Förresten läste jag ut Havsmannen och jag vet inte. Vidunderlig var den inte i alla fall.

Att vara tillsammans med en antonprenör

17 april, 2012, 13:20 i Personligt

Hello children. Ganska ofta glömmer jag bort en blogg, och så får jag lite panik och så rusar jag hit för att skriva en meningslös mening eller två. Jag har bloggat i stort sett dagligen sedan 2005 och ännu längre om man skulle räkna in Lunarstorms öppna dagboksfunktion. Eller Skunk. Minns ni Skunk? Hur som helst så är det konstigt att jag kan glömma något jag gjort dagligen i sådär sju år.

Idag blev det klart att Anton ska skriva en bok. Om fotboll. Jag skojade och sa att han får ta med sig laptopen till Grekland så han kan sitta på nån uteservering och skriva. Han svarade att han planerade att göra det, no joke, och jag sa "Åååhkej Blondinbella." och kände paniken. Så nu måste jag ju också ha ett projekt på semestern. Det här är de projekt jag kommit på hitintills:

1. Irish coffees. Att dricka. Många.

2. Träna. Typ springa.

Punkt nummer två har jag förkastat, för det verkar ju skitjobbigt och dessutom krockar det med punkt nummer ett. Har även utvidgat punkt nummer ett till att innefatta flera sorters kaffedrinkar. Och även om jag är väldigt hängiven mitt projekt så känner jag att det ligger i lä jämfört med Antons när det gäller seriositet. Hade därför en flyktig projektidé som gick ut på att försöka komma över min ödlefobi så inte historien upprepar sig, men det känns som att kaffedrinkarna eventuellt kan ta hand om ödleproblemet också. På det sättet är det ett väldigt brett och heltäckande, mitt kaffedrinksprojekt.

Från förra gången vi var i Grekland (september). Kom nu på att jag fortfarande inte laddat in bilderna från den semestern.. Hehe. Oops.

En söndag fast måndag

16 april, 2012, 14:27 i Personligt

Här är jag igår. Då satt jag på en uteservering vid vattnet med vännerna och drack champagne. Sedan promenerade vi till skanstull och sedan promenerade vi lite till, fast tillsammans med Mira.

Idag har sett ut såhär:

Jag började med att springa (japp jag har kommit igång igen! Tredje veckan nu och knät håller bättre och bättre).

Sedan gjorde jag frukost medan Anton diskade och spelade Sleepy Jackson för mig.

Till frukost började jag på Carl-Johan Vallgrens nya och jag tycker att han är en av världens bästa och jag hoppas så att jag ska älska även denna. Igår läste jag för övrigt ut "Kaninhjärta" av debutanten Christin Ljungqvist och jag vet inte om jag tycker om den eller inte men jag läste den på två dagar så något hade den även om jag hatade alla karaktärer utom en och en halv.

Och frukosten avslutades med våfflor. Våfflan är den nya amerikanska pannkakan i vårt hem.

Medan jag frukostläste Vallgren läste A Jonathan Franzens "Frihet". Då och då skrattade han för sig själv och jag tycker mycket om det, när han skrattar för sig själv sådär. Och så tittar han upp och säger "Du borde verkligen läsa den här" innan han dyker ner igen och jag bara ler och tänker att det är något av mitt absolut bästa; att sitta vid frukostbordet och läsa bok tillsammans fast isär.

Sedan gick vi på promenad med Mira i skogen och det blev så varmt att jag fick ta av mig skinnjackan. Och halsduken. Och så pratade vi om livet.

Som en helt vanlig söndag fast det är måndag och jag kompar. Underbara söndagar. Det är kanske min bästa dag av alla.

Projekt fotboll: Del 3

12 april, 2012, 12:52 i Personligt

Anton har tjatat ("Det är för lite fotboll i din blogg!") så här kommer del tre i Projekt fotboll. Var först jävligt osugen eftersom det rapporterades att en tjej blivit våldtagen på arenan under matchen i fråga, men det visade sig sedan inte stämma. Tack och lov.

Jag var ju på min första match i måndags. Hammarby mot Halmstad. Superettan, som alltså är serien (eller säger man ligan?) under Allsvenskan. Målet för dagen var att skaffa en halsduk, delta i marschen och överleva matchen. Vi tog oss till supportershopen borta vid Zinken och i ärlighetens namn var jag kanske allt annat än sugen på att tillbringa annandagen med att titta på fotboll tillsammans med tusentals brölisar, även om jag försökte hålla god min (i vanliga fall är jag ganska öppen med mitt missnöje, host). Väl där tyckte jag att halsdukarna var alldeles för små för att tjäna sitt syfte, det var sex grader ute, så det slutade med att jag köpte ett par vantar istället. Såna här:

Jag får lite Harry Potter-feeling av dem? Typ nåt av quidditchlagen har väl de här färgerna..? Jag frågade med det var inga i sällskapet som kunde sin Harry Potter om man säger så. Sällskapet som för övrigt bestod av mig och tre fotbollsnördar; Anton (som bland annat jobbar med fotboll på Eurosport), en engelsk fotbollsjournalist som reser över Europa för att gå på fotbollsmatcher och en tvättäkta Hammarbyare. Vi drack öl (fast jag drack cider, kände att fotbollsmatchen var utmaning nog i sammanhanget) på ett ställe som var absolut fullpackat med extremt peppade hammarbysupportrar. Ibland stängdes musiken av och så sjöng de avancerade sånger som gick ungefär "Hammarby, hammarby, hammarbyyyyy!". Alla var dock snälla. Sedan gick vi till Medis.

Där var luften tjock av rök och smällare. Jag ryckte till varje gång något lät pang (nej nyårsafton är inte heller min grej) och det kändes som om vi var med i någon slags stadsrevolution. Men när jag väl acklimatiserat mig så upptäckte jag att det hela var ganska... trevligt. För folk var liksom glada. Och sen började vi gå och folk sjöng och skanderade och mäktigheten i det hela var rätt cool. Folk hängde ut genom fönsterna och tittade på oss och vinkade. Unga män klättrade i lyktstolpar. Små barn satt på pappors axlar. Jag träffade två skivbolagssnubbar som jag jobbar med ibland och de sa att jag var en bra tjej och "Känn lugnet".

Väl på plats på söderstadion så spelades "Just idag är jag stark" och det var nästan 12000 personer (minus ungefär 100 halmstadsupportrar) som sjöng med och det skallrade så härligt och klacken vecklade ut stora flaggor över sig själva så hela läktaren blev grön. Såhär:

Det var kanske det finaste på hela dagen. Det blir så väldigt dramatiskt och teatraliskt. Sedan började själva matchen. Jag tänkte att det var bäst att engagera sig för att stå ut, så det gjorde jag. Och det gick faktiskt rätt lätt, automatiskt nästan. Bitvis var det ändå lite segt, men då kunde man lyssna på klacken som aldrig slutade sjunga eller delta i nån "Andra sidan är ni klara?!"-ramsa. Sedan vann Hammarby och det kändes lite som om man hade lyckats med något, trots att det enda man hade gjort var att sitta på en bänk och applådera lite då och då och tycka att domaren var helt dum i huvudet så fort han dömde något som var bra för det andra laget (kom också helt automatiskt). Sedan tackade laget klacken och då var det sådär fint igen, och man blev lite varm trots att det var så förbenat kallt ute.

När jag kom hem gjorde jag som Anton hade gjort, det vill säga läste alla artiklar om matchen som jag kunde komma över. Jag fick bekräftat att matchen hade varit lite seg, främst på grund av en risig gräsmatta. Kände mig mallig för att jag hade kommit till samma slutsats (ja förutom den där biten med gräsmattan då). Övervägde att anmäla mig till en tjänst som skickade ut Hammarbynyheter för 3 kronor smset, men bestämde mig för att låta bli (tänk om de kickar 10 sms om dagen, varje dag?). Kan numera namnet på två hammarbyspelare: Bojassén ("Det finns bara en") och Dahl (som spelade ungefär en minut innan han bars ut från planen på bår på grund av hjärnskakning). Vet numera även vem Lee Baxter ("Sopa! Idiot! Bonnjävel!") är.

Nästa hemmamatch är om två veckor. Då är det derby. Och tanken är att jag ska vara där. I måndags såg jag fram emot det, och riktigt så peppad är jag inte längre. Men det pyr ett svagt intresse där inne någonstans. Det har dock inte, för fem ören, spillt över på övrig fotboll. (Sorry babe.) Och det lilla intresset som finns är i avtagande, så nu blir det att kämpa.

Frusen, trött och törstig: Dag 3

11 april, 2012, 10:56 i Personligt

Alltså denna trötthet. Jag brukar sällan vara trött på dagtid, eller på morgonen, utan är mer typen som däckar i soffan klockan nio på fredagskvällen. Imorse vaknade jag av väckarklockan som vanligt och hörde av mig till Mallster för att se till att hon kom upp. När jag lyckats väcka henne, det är något av en bedrift då människan är tröttast i norra Europa, så.. somnade jag om. Och liksom inte lite heller, jag hann drömma hur mycket som helst (bland annat om Alex Schulman och ett slagsmål på en pizzeria). En timme (!) senare var enda sättet att locka upp mig själv ur sängen löften och stora tjocktröjor och mjuka uggs. Tänkte att jag skulle slippa frysa idag, har frusit konstant sedan i måndags, men icke. Så inte nog med att jag ser ut som en lodis, outfiten fyller inte ens sin funktion. Dubbelfail.

Igår yogade jag. Idag skakar mina armar när jag försöker lyfta dem. Efteråt var det kämpigt att ens hålla upp duschmunstycket. Är ändå stolt över att jag gick, för jag mådde som en påse skridskor och Anna ställde in och jag tänkte "Äsch jag orkar inte, jag vill bara ligga här under en filt" men så gick jag ändå. Som en duktig. Har dock insett att det enda jag är bra på när det gäller yoga är avslappningen efteråt. Den är jag visserligen mästerlig på. Det kanske väger upp att jag är vig som ett kylskåp och stark som en 80-årig tant.

Fast träningsendorfinerna lyser med sin frånvaro. Är fortfarande genomfrusen, trött och törstig som en bakfull. Nu ska jag ringa och intervjua ett succéband. Sen ska jag kontrollera att allt finns inför lördagens studioplåtning och sedan ska jag göra goodiebags och sedan ska jag skriva en hälsoartikel och sedan ska jag svara på alla mejl jag ligger efter. Sedan ska jag åka hem till filten.

 

Att sakna Anton

10 april, 2012, 9:18 i Personligt

Hello sunshines. Nu är jag tillbaka. Jag råkade visst ta en oannonserad bloggpaus. Så kan det gå. Under tiden jag varit borta har jag hunnit bjuda över vänner på en trerätters påskmiddag (jag håller på att förvandlas till min mamma), dricka drinkar med en gammal barndomsvän som jag träffar för sällan eftersom han bor i Göteborg, spela biljard i en skruttig källare på söder, somna i soffan framför Doctor who och genomföra del tre i Projekt fotboll – men just fotbollen får ni läsa om i ett separat inlägg.

Nu äter jag våfflor som jag gjorde imorse, som en präktig. Eller ja, en präktig hade nog ätit något nyttigare så kanske inte så präktig ändå.

Vet ni vad som är konstigt? Hur man kan vara med Anton en hel långhelg, konstant liksom, och sedan ändå sakna honom så man nästan blir deppig första morgonen ifrån varandra. Vi är ju trots allt inne på vårt åttonde år ihop. Men åh vad jag saknar honom nu. Så pass att jag snabbkollade igenom johannaochantonbilder på fejjan för att tillfredsställa mitt längt. (Det hjälpte inte.) Men jag hoppas ändå att det alltid kommer att kännas precis såhär.

 

Pussas i Rom.

Göra miner på ett bröllop i Jämtland.

Sitta nära på en tunnelbana i Paris.

Kramas på en höjd på Österlen.

Pussas en kall dag i Göteborg.

Leka älskar, älskar inte på en grusväg i Skåne.

Pussas i en trappa i Brighton.

Men om två och en halv vecka åker vi till Grekland och då får jag vara med honom heeeela tiden. Längt, längt, längt.

Projekt fotboll: Del två

4 april, 2012, 11:35 i Personligt

Sådär ja, nu blir det fotbollsmatch på måndag! Och inte vilken match som helst heller, utan hemmapremiären för Hammarby. Det såg länge ut som om jag skulle missa den för det var slutsålt redan när Projekt fotboll startade, vilket satte ordentliga stockar i mina hjul kan man säga, men det löste sig tack vare Hammarbys mycket tillmötesgående presskille Love Gustafsson. Jag ska till och med få sitta på läktaren precis som alla andra, vilket var mitt mål. Hela meningen med projektet är ju att göra det här på riktigt, och då kan man inte sitta och äta kakor på nån torr pressläktare. Så tack Love!

Har även förstått att man tidigare på dagen marscherar från Medborgarplatsen till Söderstadion där matchen spelas. Kände direkt att det var något jag måste göra. Anton har lovat att följa med. Tittade på den här filmen från marschen förra året och blev rädd. Det ser ju läskigt ut?? Bröligt, grabbigt och precis allt som jag helst undviker. Får typ hjärtklappning av att titta, och inte på det positiva sätt man får när man till exempel köper ett par snuskigt dyra skor. En liten röst inuti säger att jag nog kommer att dö, och ej av tristess, utan mer för att vi kommer att stormas av Black army som speciellt för tillfället investerat i automatvapen. Fast AIK spelar iofs inte i samma serie (liga?). Kan eventuellt vänta med att vara rädd för dem tills jag ska se Djurgården alltså.

Marschen.

Nu är nästa steg att skaffa en Hammarbyhalsduk, så jag smälter in, samt att lära mig de där sångerna de sjunger. Några i alla fall. Visserligen misstänker jag att man kommer undan med "BRÖÖÖÖÖÖÖL BRÖÖÖÖÖÖÖL BRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL", men det förtar nog känslan att inte kunna sjunga med på riktigt. Har dock tittat på några youtubevideos och där hör man ju faktiskt inte vad de sjunger? En låt som jag annars tycker om att sjunga med i är "Walking on the milky way" med OMD (särskilt sista "I don't belive in"-raden precis innan varje refräng) men vad jag vet är det ingen klubb som kör den. Kan man lämna låtförslag på någon klubbstämma kanske? "Walking on the milky way" innehåller ju både "Hey" och "heyeyey", vilket känns väldigt fotbollsvänligt. Vi behöver nog lite stöttning i form av bakgrundsmusik osv med den låten men det får ju till exempel Liverpoolsupportrarna har jag förstått, så det vore väl inte omöjligt att fixa även på Söderstadion.

Men ja. Nästa stopp på agendan är alltså att införskaffa en halsduk. Shopping! Äntligen något jag behärskar till fullo. Vad säger ni, nyskapande rosa eller klassiskt grön?

Halsdukar finnas att köpa här för den som blir sugen.

 

När halsduk är införskaffad ska jag läsa på. En bra sak att veta kan ju till exempel vara vilket lag de möter.

(Om du missade del 1 i Projekt fotboll så finns den här.)

 

Roten till allt ont?

3 april, 2012, 10:46 i Personligt

Idag börjar min och Annas yogakurs. Mitt mål är att nå mina tår någon gång under de kommande tre månaderna, men jag har så fruktansvärt korta muskler på baksidan av benen att jag inte ens kan sitta upprätt med benen framför mig (önskar att jag överdrev nu, men icke). Senast jag var på yoga frågade yogin mig om jag är en väldigt dedikerad löpare eftersom den sortens problem oftast syns hos sådana. När jag slutat skratta var lektionen slut. Vet inte varför mina benmuskler är så hopdragna, jag är liksom stelare än Anton som spelat fotboll halva sitt liv och inte stretchat en sekund, men har en krypande misstanke att det kan ha något med mina höga klackar att göra..? Fast de får hellre ta mig för löpare.

I blame the heels! Men älskar dem ändå, förstås. De gör det ju inte med flit.

Snart ska jag ut på stan och jaga långklänningar till en plåtning nästa lördag, men innan dess researchar jag lite för en hälsoartikel. Hittade detta när jag surfade runt. Förhållningssätt för doktorer genom århundradena:

År 2000 f.Kr. Här, ät den här roten.

År 1000  Den roten gör dig till hedning. Här, läs den här bönen.

År 1850  Böner är vidskepelse. Här, drick det här hopkoket.

År 1940 Det där hopkoket är ormolja. Här, svälj det här pillret.

År 1985 Det där pillret är ineffektivt. Här, ta den här antibiotikan.

År 2000 Den där antibiotikan är artificiell. Här, ät den här roten.

År 2003 Ät inte den där roten, den är högst antagligen giftig. Här, ät den här roten istället. Den kommer från en biodynamisk farm.

 

Inte helt utan poäng, kan man tänka.

Sådan matte, sådan hund

2 april, 2012, 21:42 i Personligt

Här är Mira, trött efter en dags juckande mot en oskyldig kudde (löpperiod). Fast hon sover iofs alltid sådär, på rygg med benen i vädret på favoritkudden i favorithörnet. Trygg eller vulgär, det är bara att välja.

Och jag ligger förstås likadant i motsatt soffhörn.

För alltid ung

2 april, 2012, 11:51 i Personligt

Som ni märkte låg bloggen, och sajten, nere i helgen. Men nu är vi tillbaka med nya tag, både jag och ni, eller hur?

Helgen var hur som väldans fin. M var på besök från Malmö och vi dansade och drack drinkar och åt och drack drinkar igen. Dansandet utfördes främst på fredagen till spelet Just dance 3 på wii. Då kan det till exempel se ut såhär:

Jag skrattade så mycket och tänkte att jag är så glad att jag känner de här tjejerna (som jag inte tänker namnge för då finns det risk att de förskjuter mig, samt att E hämnas).

Dagen efter åt vi vår numera traditionella helgfrulle med nybakat surdegsbröd (10 stockholmspoäng) och mina nya kaffekoppar från Nespresso. Jag hade även sparat en liten pralin från mitt Nespresso presskit, signerad Daniel Roos som är chefskonditor på Operakällaren (och så duktig att man dör lite). Om vi ska prata bloggspråk så är det väl sådant som klassas som vardagslyx, eller guldkant kanske.

Ny kopp, Daniel Roos-pralin och så limefrukter som är över från fredagskvällens drinkbonanza. Brukar inte styla hemmet med citrusfrukter annars.

I lördags kväll käkade vi på Kåken och jag åt en alldeles perfekt biff. Vid bordet bredvid satt Love Antell vars nya låt "Stjärna där"  jag spelat flera gånger tidigare på dagen, men jag vågade inte säga något för jag tänkte att han bara skulle tro att jag försökte smickra honom. Vi drack drinkar tills vi tappade räkningen och någon började skandera "STARKSPRIT, STARKSPRIT!", Anton råkade hälla vatten i sin drink istället för i vattenglaset och jag försökte härma Mariah Carey men tog tonen genom att hålla för näsan istället för ena örat... Så ja, en fin kväll. Med fina människor.

Loves senaste (under eget namn nu och inte som Florence Valentin som ni ser) som gick varm i lördags.

Vill ha en kafferobot (even if it kills me)

30 mars, 2012, 16:07 i Personligt

Alltså förstååå hur sugen jag blev på Nespressos splittrans nya kaffemaskin gran maestria igår på pressfrullen. Inte nog med att den var snygg, den nya mjölkskummaren kan göra fyra sorters mjölk (enbart uppvärmd, med hårt skum, med löst skum och ismjölk) istället för de ynka två (med skum och ismjölk) som vår, en citiz&milk, kan göra. Dessutom har den en liten grej som man kan ånga koppen på. ÅH så onödigt och ÅH så jag vill ha den! Tyvärr  kostar den ju som en tur och retur-resa till USA (eller 5700 närmare bestämt), och vår gamla trotjänare är inte ens gammal nog för att få kallas gammal trotjänare än. Men ändå. Efter att ha stirrat på den med längtansfulla ögon ett tag tyckte jag att den började prata med mig? Som ett övergivet barn som sökte en mamma (ja mig. Jag är sjukt moderlig.) Ser ni det också?

Den har bara en arm?! Modershjärtat exploderade av kärlek. GöllegölleGÖLL. (Ge mig.) Men sen hände det något. Jag vet inte om jag tittat för mycket på "Doctor who" (antagligen) för i grupp kändes de plötsligt skrämmande.

EXTERMINATE! EXTERMINATE!

 

Fast. Vill ändå ha en. Kommer få den att känna känslor precis som Rose gjorde.

 

Och om ni inte fattar något alls nu ska ska ni 1. skämmas och 2. läsa här och 3. titta på serien.

Projekt fotboll

29 mars, 2012, 11:38 i Personligt

Jag har ett nytt projekt. Jag ska lära mig att gilla fotboll. Eller nej, jag vill lära mig att älska fotboll. Mitt mål är att någon gång under säsongen vara så känslomässigt engagerad att jag börjar gråta (gråt till följd av tristess räknas ej). Jag tänker att för att detta ska kunna ske så måste jag engagera mig. Läsa på. Gå på varenda hemmamatch. Kanske köpa en halsduk. Dricka öl med fansen efteråt, eller innan, eller när det nu är man gör det. Om man gör det? (Åh gud jag hoppas att man gör det.) Säger man fans? Nej man säger nog supportrar. Dricka öl med supportrarna? Kan man dricka vin istället? Jaja, hur som helst.

Första steget är att välja ett lag. Jag tänker göra detta genomtänkt och ordentligt. Måste välja ett stockholmslag för att få chansen att gå på många matcher, så fina skånelagen går bort. AIK går också bort pga instinktivt ogillande. Det är pappas blod i min kropp som gör det, han skulle vända sig i sin grav om jag hejade på AIK. Jag är född djurgårdare, det var "vårt" (dvs pappas) lag. Men som vuxen känner jag mig närmre Bajen. Bor söder om söder. Hänger på söder. Känner fina hammarbyare (säger man ens så?). Så jag känner att jag har chansen att välja. Steg ett är därför att gå på en hemmamatch med Bajen och en med Djurgården. Sedan väljer jag. Sedan är det avspark för Projekt fotboll.

Frågorna såhär i inledningsskedet är många. Var spelar dessa lag? Är biljetter dyra? Vad har man på sig? Får man dricka öl under tiden? Finns det ens biljetter? Hur ofta spelar de? Kommer jag att frysa? Vilket lag kommer att vinna mest? Kommer jag att tröttna och inte orka slutföra? Kommer jag att lyckas engagera mig på riktigt? Kommer jag att känna det fansen känner? Sjunger man något? Hur ska jag lära mig orden? Kommer det här att vara jag inom ett år?

 

Ja. Många frågor som ni hör. Mina vänner är positivt avvaktande. Många av dem är sportjournalister. Jag är känd som extremt sportovänlig. Det kommer bli en lång väg att vandra med andra ord. Men you'll never walk alone, för att låna lite från Liverpool. Hoppas att det gäller i Sverige också. Och att fotbollskärlek smittar.

Dagens wantsie: Boxervalp

27 mars, 2012, 11:36 i Personligt

Var på en pressfrukost imorse. För Alessi och Royal Copenhagen i Stockholms nya galleria Mood. Det var fint, särskilt RC, och vi fick smörrebröd som var goda men finast av allt var en boxervalp som höll till i Alessibutiken. Ååååh hjärtsmält! Hon hette Dessie och var åtta månader med fladdriga kinder, oproportioneligt stora tassar som landade lite överallt och en personlighet som fick mig att vilja ta med henne hem. Kan vi skaffa en sån Anton? Pretty please?

Jag passade även på att kolla upp vad mina favoritmuggar från Royal Copenhagen kostar. Har en hemma, som jag har fått, men de är så sköna att dricka ur så jag tänkte att jag skulle köpa en till. Haha. Just det. 849 kronor. För en. Behöver nog tjäna minst det dubbla innan jag tycker att det är ett vettigt pris på en kaffekopp.

På väg ut från gallerian gick vi förbi Juiceverket. Där stod Andreas Wilson bakom disken. Det är inte lika konstigt som det låter, han äger nämligen stället. Var alltså tvungen att köpa en bara för att kunna tänka "Den här juicen har Andreas Wilson gjort". Och den var magiskt god mina vänner. Ni måste testa om ni har vägarna förbi. För en som sällan dricker take away-kaffe känns det här med juicebarer väldigt trevligt. Kanske särskilt idag när jag hade drinkarna från Lydmar, där jag, sara och emma var igår för att releasefira Madonnas nya platta, i färskt minne. Lydmar för övrigt, vilket trevligt ställe. Drack en jeeeettegod varm cider-drink som smakade äppelpaj. Innan dess käkade vi på Koh Phangan och emma lärde oss att det (något otippat?) är Natacha Peyres favoritrestaurang här i Stockholm. Man kan inte tro att en sportjournalist ska sitta inne på den sortens kunskaper, men emma slutar aldrig att förvåna. Imorse väckte hon mig till exempel med en bild på en tvättstuga. Hon har lovat fler bilder på temat, något jag tyvärr inte kan se eftersom jag glömt mobilen hemma. Känner mig naken, exposed, rädd. Men precis som Anton är anledningen till att jag inte varit i en tvättstuga på tre år så kommer mobilen till mig medelst tvärbana om cirka en kvart. Jag vet, han är bäst i världen. Högst oklart varför han är tillsammans med mig egentligen. Misstänker att han egentligen borde passa bättre med någon som Jesus, minus snoppen och religionen då. Och ja även minus det faktum att han varit död i tusentals år.

Men jag har mina fina sidor jag också. Återkommer när jag kommit på några.

« Föregående sida — Nästa sida »