Om det tråkiga i att lyssna när man kan läsa. Och ögonskuggor.

15 augusti, 2012, 11:09 i Böcker & film, Skönhet | 10 kommentarer

Hej fänz. Här sitter jag och stirrar rakt på er, som ett annat tunnelbanepsycho, men kan inte uppföra mig normalt på grund av TRÖTT (ja det krävde versaler)! Fattar inte vad det är med mig. Igår var jag duktig tjej och tackade nej till grillfest och gjorde istället typiska avslappningsgrejer som att bada med tusentals tillbehör (ni vet olika sorters skrubb till olika kroppsdelar, badskum, inpackning, ansiktsmask och hela faderullan) och läste ut en bok. Den var skittjock och absolut otymplig att läsa i badkaret men det är min bästa plats för läsning (samt musiklyssning men det kan jag berätta om en annan gång) så jag hade inte så mycket val. När jag blir snuskigt rik ska jag anställa en person som håller boken till mig så den slipper bli blöt. Och kom nu inte med någon förolämpande kommentar om att man kan lyssna på ljudbok för det kan man INTE (ännu ett ord som krävde versaler). Skäms på er. Jag gillar inte när man måste lyssna på saker. Hatar därför sommarpratarna (och ja, radio i stort men nu är det ju sommar och alla bara åååh sommarpratarna jag eeelskar er slickslick), ljudböcker (...) och filmer/serier utan textning (om jag får vara petig ska det helst vara text på samma språk som talas i rutan). Har aldrig lyssnat på en podcast i hela mitt liv och tycker det verkar vara cirka det tråkigaste jag kan tänka mig. Ja, jag inser att jag är en udda fågel i Stockholm  år 2012. Är antagligen spöstraff på att säga att man inte gillar sommarpratare och podcasts.

 

Ni undrar vilken bok jag läste ut? En ledtråd kan ju vara bilden här ovan. "Eld", av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren,  är andra delen i hyllade Engelforstrilogin och jag tyckte tvåan var megamycket bättre än ettan, på alla tänkbara sätt. Mer välskriven, bättre intrig, bättre allt. Längtar efter del tre (som dock inte kommer förrän i vår, tears). Nu läser jag "Rosengädda nästa!" av Emma Hamberg. Den får det beskrivande betyget "sådär" än så länge, men har halva boken kvar så den kanske tar sig. Minns att jag tyckte ganska mycket om hennes förra, "Baddaren", men hitintills tycker jag inte att den här lever upp till mina förväntningar. Liksom alls.

Pedagogisk bild va?

Jag tänkte egentligen bara skriva ett inlägg om den nya ögonskuggepaletten från Isadoras höstkollektion som jag fick i min födelsedagsgoodiebag (det är så vi firar här) men så blev det visst inte. Aja. Paletten är bra i alla fall (jag har den på bilden här uppe, men det syns kanske sådär?). Jag föredrar att brunsota mina ögon istället för svartsota, både för att det passar mina färger bättre och för att det ger ett lite softare intryck, så det här är verkligen en kvartett för mig. I den här paletten ingår dessutom två ganska skimriga skuggor, vilket jag råkar älska. Den guldbronziga lever visserligen inte riktigt upp till vad den lovar när man får den på huden, men det kan jag leva med – särskilt med tanke på att den ljusaste är så mycket bättre än vad den ser ut att vara. Och allt för det facila priset av 129 kronor. Eye Shadow Quartet 63 Brown Patina heter den, för er som är intresserade, och den borde ha kommit ut i butik nu.

 

Så, nu var det slut på smink- och bokinlägget.