Det blev väl en film eller två..

5 februari, 2012, 18:54 i Böcker & film | 7 kommentarer

Okej, filmerna då. I ordning:

Bröllopsduellen. Betyg: 2 av 5 på johannometern.

Om två bästisar som har samma drömbröllop och plötsligt ska gifta sig på samma dag och samma ställe och istället blir bittra rivaler. Det enda jag tänkte genom halva filmen var: Har jag inte sett den här förut? Men nej, det har jag inte. Det känns bara så för att Kate Hudson har spelat den här rollen i alla filmer hon gjort de senaste fem åren. Man är lite trött på det hela redan de första fem minutrarna alltså. Men ja, jag antar att den duger som chickflick. Nästan duger, i alla fall.

 

Trassel. Betyg: 1,5 av 5 på johannometern.

Det här viruset måste ha satt sig på hjärnan, för igår när jag klickade runt i Viaplays utbud fick jag alltså för mig att se en Disneyfilm. Har inte sett en Disneyfilm sedan "Hitta Nemo", och igår mindes jag varför. Filmen handlar om en tjej som har magiskt hår och hennes elaka kidnappare som låtsas att hon är hennes mamma. Och sedan rymmer tjejen och blir kär. Gjorde dundermisstaget att se filmen med svenskt tal, för jag hade missat att den engelskspråkiga varianten fanns att tillgå, och tvingades därmed lyssna på en urusel Måns Zelmerlöv i den manliga huvudrollen. Det var till och med hemskare än det låter. Molly Sandén som spelade Rapunzel(s röst) var däremot helt okej. Men nä, se inte den här filmen. Den är inte ens särskilt fint tecknad.

Svenska Top model, avsnitt 1 och 2. Betyg: 3 av 5 på johannometern.

Upptäckte till min förvåning att Viaplay av någon anledning förhandsvisar Top Model, så jag passade på att se avsnitt två igår och såg ettan i fredags. Är ett stort fan av amerikanska Top Model, men tycker att svenska versionen suger ganska hårt – det blir alltid så odramatiskt och blodfattigt. Well, inte den här gången och avsnitt två var lite bättre av avsnitt ett. Dock känns det hela lite som en parodi på amerikanska TM och svengelskan gjorde att jag fick leta fram skämskudden som jag inte umgåtts med sedan säsongsavslutningen sedan "Ensam mamma söker". Men ja, det här kan jag tänka mig att ägna tisdagskvällarna åt (eller när det nu går).

 

Eat, pray, love. Betyg: 4 av 5 på johannometern.

Handlar om en 35-plussare (Julia Roberts) som skiljer sig och försöker hitta sig själv, först genom James Franco och sedan genom en flera månader lång matorgie i Italien, ett ashram i Indien och till slut hos en vis gubbe på Bali. Hade inga förväntningar på den här, men blev givetvis glad när jag såg att darling-James  var med. Och den hade sina små poänger. Älskade, älskade, älskade matporren i Italien. Alla närbilder på pasta, parmesan och olivolja – ding, ding, ding! Fullt utslag på johannometern. Ganska fint om uppbrott och att hitta sig själv igen. Feelgoodfilm som lyckas, åtminstone om man är något av en foodie.

The reader. Betyg: 3,5 av 5 på johannometern.

Behövde något tyngre efter allt det lättsamma, och valet föll på den här. Om en femtonåring som inleder en kärlekshistoria med en äldre kvinna (Kate Winslet) och när han (Ralph Fiennes) några år senare pluggar till advokat och närvarar vid en rättegång för ww2-förbrytare är hon, till hans stora förvåning,  en av de åtalade. Först satt jag och tänkte "Voldemort!" varje gång Ralph Fiennes dök upp i bild men om man bortser från det så var den ganska bra. Mycket bra skådisar osv. Fattade dock inte riktigt Kates problem, eller Ralphs för den delen, men gillade att man konstant satt och funderade under hela filmen och att den inte skriver någon på näsan. Gråzoner är så fantastiskt tacksamma på det viset. Diskussionsfrämjande liksom.

Alice i Underlandet. Betyg: 3,5 av 5 på johannometern.

Den här är visserligen inte baserad på första boken om Alice, utan andra, men historien är typ samma: Alice ramlar ner i ett kaninhål och kommer till en galen värld där en mordisk drottning styr. Och så räddar hon allihop. Har sett den här förut, men kände för att se om. Minns att jag var lite besviken efter att ha sett den på bio, och jag förstår varför Tim Burton brukar vara bättre än såhär. Helena Bonham Carter som elaka drottningen är absolut bäst av allihop. Men jag fattar aldrig varför Alice återvänder till den riktiga världen i slutet. Någon som fattar?

 

Rabbit hole. Betyg: 3 av 5 på johannometern.

Den här har visserligen the rabbit hole gemensamt med Alice-filmen, men det är verkligen det enda. Handlar om ett par (Nicole Kidman och Aaron Eckhart) som precis förlorat sin son och hur de hanterar sorgen. Och ja, det händer inte så mycket. Folk är arga. Ledsna. Instängda. Skulle fått ett ganska lågt betyg om det inte vore för att Nicole spelar väldigt bra och att jag nästannästan grät på slutet. Kan dock ha varit av lättnad, för den var rätt tung. Och utan de sista minutrarna skulle filmen landa på en rätt medioker tvåa.

 

Jag saknar dig. Betyg: 0 av 5 på johannometern.

Om ett fjortonårigt tvillingpar där den ena tvillingen dör, efter Peter Pohls roman "Jag saknar dig, jag saknar dig". Gillar ingenting med den här filmen. Orkade inte ens se klart eftersom att varenda skådis som var med var så usel, så jag stängde av efter en timme. Skämskudden fick jobba, om man säger så. Inte det skvattminsta sorglig heller, för man ville ju bara att alla i hela filmen skulle dö så den kunde ta slut nån gång.

 

Har ni sett några av de här och vad tyckte ni?