Och så växer det en ros mitt i allt det gråa

Alltså mängden mardrömmar jag drömmer om nätterna nu. Inte roligt. Varje natt mellan klockan 03-04.30 vaknar jag med hjärtat i halsgropen av nån vidrig dröm, och så har det varit i ungefär två veckor nu (undantaget London, men där sov vi ju knappt). Jättesvårt att somna om efteråt också. Vad gör man åt det? Börjar liksom fasa att gå och lägga mig, precis som när jag var liten. Då drömde jag så mycket mardrömmar i perioder att jag var vaken större delen av nätterna. Idag vaknade jag vid halv fem och sedan gick det inte att somna om. Funderade på att åka till jobbet då, men det kändes sinnessjukt på riktigt. Så jag låg kvar och svettades och försökte skaka av mig obehagskänslorna. Resultatet av dessa nattliga maror? En oerhört trött Johanna.

Men sömnproblem + efter semestern-blues + januari = en ganska deppig person. Har dock gjort mitt bästa i bortmotandet och tränat, gått och lagt mig tidigt och umgåtts med vänner. Min psykolog hade varit så stolt. Dock har det ju inte funkat, men till slut borde det väl släppa..? Eller?

Idag började finfint, ja bortsett från att jag var illamåendetrött då, med att tunnelbaneföraren öppnade dörrarna en extra gång enbart för att jag också skulle hinna på. Fina tågchaffisen! Började nästan gråta (övertrött jamenvisst). Sedan hann jag med tväris på ett liknande sätt, vilket resulterade i minikort restid till jobbet – en kvart totalt! Sedan muntrade Gullan upp mig bara genom att vara, och sedan fick jag ett fint läsarbrev. Strax ska vi iväg och luncha för att fira våra fina siffror på senaste numret (det gick SÅ bra!) och ikväll ska jag träffa någon som jag längtat så himla mycket efter. OCH nu berättade Sara precis att hon har fått jobb här och flyttar till Stockholm!! Megatoppenbra! Imorgon ska jag träffa en bebis som två kompisar till mig har gjort. Bebisen Alma. Och gå på Fotografiska med vänner. Och dansa till Alkberg på Debaser. Kommer inte att finnas plats för mardrömmar och depp, det hör ju vem som helst.

Idaaag har jag på mig en senapsgul topp som jag köpte på The Laden showroom. Kände mig som en välgörare för det satt små lappar överallt om att man stöttade independent designers när man handlade där. Jag är så god! Räddar genom konsumtion. Skulle förresten visa mitt nya lilla armband också men ser att det trillade ner och inte syns. Aja. Det finns där i alla fall och jag älskar det. Matchar alltihop med smutsigt hår för schleten känsla. Müms.