Att dö pinsamhetsdöden (två gånger)

9 december, 2011, 11:10 i Personligt

Ibland är jag bara för mycket, till och med för mig själv. Som igår.

Jag skulle träffa Fredrik, min pojkvän för sju år sedan, för en snabb AW. När jag kommer in i baren tittar jag mig runt, lite osäker på hur han ser ut nuförtiden eftersom jag inte sett honom på fem år. Då kommer plötsligt en man fram till mig och säger hej. Och jag stirrar på honom skitlänge och jätteingående med rynkade ögonbryn, för jag kan liksom inte komma över hur olik sig han är. Så himla smal, och inget hår... Har han kanske varit sjuk? Och varför kramas vi inte? Ska jag krama honom? Varför ser han så konstig ut? Jag går närmare. Kramvevar tveksamt med armarna. "Du kanske inte känner igen mig?" säger han. "Nej, du ser lite.. annorlunda ut", säger jag. Tvekar. Stannar. Stämningen är riktigt konstig. "Det kanske är för att du är stammis här? För jag provjobbar bara, idag är min första dag". Gaaah.

Och nu skulle den här historien kunna vara slut, men det är den inte. Det skulle ju antyda att jag vet när man ska låta något bero, och sådan är inte verkligheten. Så. Jag går till baren och beställer ett glas vin. Fredrik har inte kommit än, så jag är ensam. Provjobbarmannen cirkulerar runt i lokalen. SKITkonstig stämning efter att man först stirrat ut och sen försökt krama provjobbaren. Så jag bestämmer mig för att lösa det hela. Går alltså fram till honom IGEN och säger "Asså förlåt för att jag var så konstig innan. Men jag trodde liksom att vi var kompisar". Hör plötsligt hur det låter, och provjobbaren ser rädd ut. Vi stirrar på varandra, båda i någon slags chock. Sedan vänder jag om och går.

Och där har ni förklaringen till varför jag aldrig kommer kunna återvända till den där baren.

Johanna – always at your service.

0

Bring it on!

9 december, 2011, 8:05 i Kläder

Välkomnar årets första snöstorm med ett par nya uggsliknande stövlar från Juicy couture. Lurviga och varma, precis vad man vill ha en kylig decemberdag. Önskar bara att resten av kroppen kunde göra foten sällskap där nere i värmen.

0