Det är ju TRÅKIGT att cykla!

14 juli, 2011, 8:05 i Personligt | 2 kommentarer

Har ju längtat efter att cykla sedan i mars eller så. Och nu har jag gjort det tre gånger; till jobbet, från jobbet och till jobbet igen. Jag tänkte liksom att det skulle vara härligt befriande och skönt att cykla. Jag tänkte inte alls att jag skulle flåsa som en gravt överviktig tant som rökt i 50 år. Jag är två sekunder från att harkla mig och slå mig för hjärtat mest hela tiden. Det gör att den där frihets- och duktighetskänslan uteblir. Konditionen är noll uppenbarligen, eller ännu lägre. Jag känner mig inte alls stark och frisk, utan som en tönt med världens sämsta kondis. Hur hade jag kunnat glömma att jag är megasuperduperusel på allt som innefattar fysisk aktivitet? Hur? Det är ju en av de få konstanterna i mitt liv.

Otur att jag inte är en person som ser min usla kondition som en utmaning. Tur att jag är för ekonomiskt sinnad för att vaska en nyinköpt cykel. Lättnad att jag får ta bussen till jobbet imorgon*.

 

 

Från förra sommaren. På väg mot stranden över Skånes backar på mammas skruttiga gamla cykel.

 

*Drar till Karlstad direkt efter jobb. Ni vet den soliga staden... där det såklart ska regna hela helgen. Tummenupp!